Hur klokt är det av klimatskäl med en kraftigt ökad användning av biodrivmedel i Sverige? Det är grundfrågan bakom en ny, expertgranskad rapport från Klimatriksdagen. Slutsatsen är att satsningen på biodrivmedel inte anses bidra till lägre koldioxidhalter i atmosfären i den utsträckning som skulle behövas och att biodrivmedel riskerar att “försena den nödvändiga omställningen till utsläppsfria transporter”.
Rapporten “Biodrivmedel – en god tanke?” är framtagen av Klimatriksdagen och baseras på tillgänglig forskning, publikationer och data och har dessutom granskats av experter. Målet med rapporten är att försöka svara på frågan om hur klokt det är av klimatskäl med en kraftigt ökad användning av biodrivmedel i Sverige för att nå klimatmålet inom transportsektorn till 2030.
– Konsekvensen blir att Sverige tvingas importera stora mängder biodrivmedel för att den valda strategin med reduktionsplikt ska fungera, säger rapportförfattaren Lars Schütt, ledamot i Klimatriksdagens Transportutskott.
Satsa på el istället
Reduktionsplikt innebär att drivmedelsleverantörer varje år måste öka inblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel. På så sätt minskar beroendet av fossila bränslen, men behovet av biobränsle ökar. Rapportens slutsats är dock att en höjd reduktionsplikt för vägsektorn inte bör genomföras. Istället bör det satsas på elbaserade lösningar.
– Sektorns elektrifiering har påbörjats och resurserna bör sättas in för att påskynda genomslaget av elektrifieringen inom transportområdet. Ett mellanspel med biodrivmedel anses inte bidra till lägre koldioxhalter i atmosfären jämfört fossila bränslen inom den tidshorisont på 10 år som elektrifieringen måste har tagit fart, utan tvärtom riskera försena den nödvändiga omställningen till utsläppsfria transporter. Beroende på de stora volymer biodrivmedel som skulle behövas kommer importen att vara högre än idag – även om den svenska produktionskapaciteten ökar – med risk för oönskad och svårspårad ändrad markanvändning, skriver rapportens författare i slutsatsen.
Måste ta hänsyn till markanvändning och biologisk mångfald
I dagsläget importeras över 80 procent av dagens biodrivmedel inom transportsektorn och det baseras till stor del på ohållbart producerad palmolja. En allmän uppfattning är att det ska bytas ut mot bättre spårbara, inhemska råvaror från till exempel skogs- och jordbruk, slaktavfall och matrester.
– Men då måste vi också ta hänsyn till att mark för matproduktion inte tas i anspråk, att den biologiska mångfalden inte påverkas negativt eller att produktionen inte förorsakar ändrad markanvändning som ökar utsläppen av växthusgaser, fortsätter Lars Schütt.
Rapportens författare anser att biodrivmedel riskerar att bli en dold klimatbov eftersom det över en tidsperiod på 10-15 år till och med ger högre utsläpp från tillverkning och förbränning av biodrivmedel baserat på skogsrester jämfört med fossila drivmedel.
– Regeringen bör istället lägga resurserna på att snabba på elektrifieringen av personbilsflottan, förbjuda försäljning av nya personbilar med förbränningsmotor från 2025, men främst minska behovet av personbilstrafik. Det är den slutsats vi kommit till i Klimatriksdagen, avslutar Jonas Bane, ordförande i Klimatriksdagen.
Läs även:
• Naturskyddsföreningen: Vi behöver göra skillnad på bra och dåliga biobränslen
• Ny FN-rapport varnar för massutrotning och ”klimatlösningar” som drabbar naturen
• Hård kritik mot flygbränsleutredning – ”biobränsle en falsk klimatlösning”
• Ny studie: Storsatsningen på biodrivmedel skadar klimatet
• Centerpartiet får Greenwashpriset 2018 för vilseledning om biobränsle
• Naturorganisationer: Därför är biobränsle inte en realistisk lösning för flyget
Källa: Klimatriksdagen och rapporten Biodrivmedel – en god tanke?