Ny IPCC-rapport om hav och kryosfär: Vi måste agera nu

Vi måste omedelbart agera för att undvika allvarliga konsekvenser. Det är budskapet i FN:s klimatpanels nya rapport om våra hav och frusna miljöer. I Arktis har temperaturökningen gått dubbelt så snabbt som den globala uppvärmningen. Det får konsekvenser.

FN:s klimatpanel (IPCC) släppte idag rapporten ”Special Report on the Ocean and Cryosphere in a Changing Climate (SROCC)”. Den baserar sig på studier från hundratals forskare och tar upp hur klimatförändringarna påverkar haven och kryosfären, det vill säga glaciärer, permafrost och andra miljöer som består av fruset vatten.

– Rapportens budskap är tydligt; vi måste agera nu, annars kommer den värld vi är vana att leva i förändras för alltid, bland annat med höjda havsnivåer som konsekvens. Budskapet är mycket hårdare och tydligare än någon annan IPCC-rapport jag någonsin läst, berättar Tom Arnbom, expert på hav och Arktis hos Världsnaturfonden WWF.

Dima Litvinov, projektledare på Greenpeace, är inne på samma linje:
– Att bråka om vetenskap är svårt. Och den här rapporten är grundad på vetenskap. Däremot är slutsatsen kring vad som behöver göras med havet tydligt. Dessvärre kommer nog världens länder bråka en del om dem.

Tredje rapporten med starkt budskap från forskarvärlden
Det här är den tredje rapporten inom ungefär ett år från FN som pekar på att det är bråttom. ”Special report on Climate Change and Land” tog upp att det kommer bli ödesdigra konsekvenser om inte den globala uppvärmningen stoppas vid 1,5 grader, vilket ser allt svårare ut. Den andra rapporten (IPBES) kom i våras och berättade om det kritiska tillståndet för jordens biologiska mångfald. När nu haven och kryosfären tas upp är budskapet ännu mer alarmerande.

Forskarna bakom rapporten konstaterar att havsnivåhöjningen nu går fort, snabbare än man tidigare trott. Smältande isar bidrar nu kraftigt till havsnivåhöjningen, som ökar takten. I slutet av århundradet kan höjningen vara flera centimeter per år.

Men långt innan dess kommer folk drabbas. Till 2050 beräknas 280 miljoner hem ha spolats bort längs med kusterna och antalet klimatflyktingar därmed öka kraftigt. Det kommer också bli katastrofala konsekvenser när glaciärerna på många berg smälter bort.

– Floderna med smältvatten från glaciärerna är viktiga för jordbruk och som dricksvatten. När avsmältningen ökar kommer vattenflödet först öka kraftigt och sedan strypas när glaciärerna smälter bort. Det kommer få ekosystem att kollapsa och drabba människor som är beroende av dessa vatten för sin överlevnad, säger Tom Arnbom.

I haven är risken även stor att världens korallrev slås ut när temperaturen ökar. Om vi når 1,5 graders uppvärmning kommer korallreven minska med upp till 90 procent. Det innebär strypt matförsörjning för hundratals miljoner människor eftersom korallreven är många fiskpopulationers barnkammare.

Växthusgaser under permafrosten ett orosmoln
Även om den här IPCC-rapporten uttrycker sig mer säkert om många konsekvenser så finns det fortfarande många osäkerhetsfaktorer. En av dessa gäller permafrosten. Allt fler bränder i Arktis och ökad temperatur gör att permafrosten smälter snabbare och det oroar forskarna eftersom det riskerar att frigöra stora mängder växthusgaser. Det råder dock större osäkerhet om omfattningen och vad det kommer få för konsekvenser.

Ett stort problem som tas upp är att regleringen av mänskliga aktiviteter till havs är väldigt splittrat.
– Vi måste göra insatser för att skydda havslivet. SROCC-rapporten tar upp att det är nödvändigt med ökat skydd av haven där mänskliga aktiviteter är förbjudna eller begränsade, säger Dima Litvinov och fortsätter:

– De aktiviteter som är lätta att förändra måste ändras så fort som möjligt. Det gäller till exempel fiske, djuphavsborrning, kemikalieutsläpp och oljeborrning. Det går hand i hand med att skapa skyddsområden så att det ges möjligheter för livet i havet att återhämta sig. 

Vi vet vad som behöver göras
Även om bilden är dyster så vet vi åtminstone vad som kan göras, påpekar Tom Arnbom på WWF. Att återskapa och skydda naturområden ger enorma fördelar i form av lagring av koldioxid och bättre skydd mot översvämningar och andra effekter av den globala uppvärmningen. Om mangroveskogar, ålgräsängar, våtmarker och skogar får finnas kvar kommer de vara viktiga bundsförvanter i kampen mot klimatkrisen och minskningen av den biologiska mångfalden.

– Min känsla av den här rapporten är sorg. Vi kommer förlora så mycket om vi inte agerar kraftfullt. Samtidigt gör de politiska vindarna i världen och det kortsiktiga tänkandet att det händer alldeles för lite, säger Tom Arnbom.

– Det finns en väg framåt som är relativt enkel och hoppfull, men regeringar måste vilja gå den vägen också. Fortsätter man försvaga arbetet med skyddade havsområden, eller att inte göra något alls som Sverige och Ann Linde i dagsläget, då kan hoppet tyvärr vara förlorat, förklarar Dima Litvinov.

Å andra sidan har världen visat tidigare att den kan agera:
– Finanskrisen för ett antal år sedan ledde till att det togs fram enormt mycket pengar för att rädda systemet. Det kan också göras för att rädda miljön. Vi kommer inte dö ut på grund av klimatkrisen, men vi kommer drabbas hårt och vi håller på att förlora dagens sätt att leva. Det är allvar nu, säger Tom Arnbom.

LÄS MER:
• Miljarder människor kan påverkas av Himalayas smältande glaciärer
• Barriärrevsforskare: Situationen gör mig förtvivlad
• Isfritt Berings hav 30 år tidigare än beräknat
• Granskning av arktiska länder visar bristande kontroll och ansvar
• Oväntat snabb smältning av permafrost frigör stora mängder växthusgaser
• Fler extrema väder att vänta när Arktis värms upp