Gå till innehållet

Ny global rapport: Akut läge för rockor och hajar

Den globala efterfrågan på hajkött ökar enligt en ny global rapport från 353 experter. EU står för mer än en femtedel av handeln.

I den nya globala rapport, Global Status of Sharks, Rays and Chimaeras, lyfter IUCN (Internationella naturvårdsunionen) den senaste kunskapen om världens hajar, rockor och havsmusfiskar. Det är nu 20 år sedan IUCN:s hajspecialistgrupp publicerade sin första statusrapport och sedan 2005 har mycket hänt och kunskapen blivit betydligt bättre. Bland annat har den globala efterfrågan på hajkött nästan fördubblats och haj- och rockkött värderas nu till 1,7 gånger så mycket som den globala handeln med fenor.

Årets rapport har sammanställts av 353 experter från 115 länder, inklusive forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Deras slutsats är att 32 procent av världens hajar, rockor och havsmusfiskar är hotade (rödlistade som “sårbar”, “starkt hotad” eller “akut hotad”). Det största hotet mot dem är otvivelaktigt överfiske och bifångst.

Brunaktig havsmus.

Medelhavet problematiskt

Som exempel lyfts att blåhaj och makohaj kan hittas i frysdiskarna i spanska stormarknader. De är en bifågnst i svärdfisk- och tonfiskfisket i Nordatlanten, men märks antingen felaktigt eller inte alls. På samma sätt kan hajar säljas som delar av vanliga lokala rätter i olika länder; exempelvis fish and chips i Storbritannien.

– Medelhavet, och även Svarta havet, är bland de mest problematiska marina regionerna i världen. Många länder med olika språk, olika religioner och olika politiska intressen nyttjar samma hav och tror att de utnyttjar samma gemensamma resurs. Den här globala rapporten är ett användbart verktyg för att främja samarbete mellan länderna, säger Fabrizio Serena, IUCN SSG:s vice ordförande för Medelhavet och Svarta havet.

Uppfiskade hammarhajar som fått sina fenor avskurna.

Uppfiskade hammarhajar som fått sina fenor avskurna.

EU-länderna står för stor del av hajhandeln

Världens fem värsta hajfångstnationer pekas också ut i rapporten: Indonesien, Spanien, Indien, Mexiko och USA. Spanien, Italien och Portugal hör också till världens största handlare av hajkött och EU står för ungefär 22 procent av den globala kötthandeln.

Även Sverige har ett ansvar. Vi har över 30 arter av hajar och rockor i våra vatten, varav en tredjedel är inhemska. Här består utmaningarna bland annat av övergödning i Östersjön och förändringar i vattnets temperatur och salthalt påverkar populationerna. Tio av arterna som finns i Sverige är listade som hotade, inklusive den nationellt utdöda slätrockan.

Grafik som visar hoten mot världens hajar och rockor.

Grafik som visar hoten mot världens hajar, rockor och havsmusfiskar (Chimaera).

– I Sverige riktar sig fisket mest mot räkor och sill, medan hajar och rockor oftast fångas som bifångst i trålfiske. Förbud och låg efterfrågan gör dessutom att vi ser minimala landningar av dessa arter, säger Christopher Griffiths från SLU och en av forskarna bakom rapporten. Han fortsätter:

– Idag finns det dock kunskapsluckor i forskningen om hajars och rockors förekomst, beteende och koppling till fisket. Vad vi behöver är studier om överlevnad hos de arter som fångas som bifångst och deras livsmiljöer samt märkning/taggning för att få till en bättre förvaltning. Dessutom behövs framsteg inom verktyg som sorteringsgaller och avskräckningsmedel för att minska bifångsterna.

Källa: SLU

Mer att läsa