Trädgårdsträdkrypare. Lägg märke till en brunare mage, kortare bakklo och längre näbb än en vanlig trädkrypare. Trädgårdsträdkryparen låter dessutom annorlunda. Foto: Erik Hansson
Vilka arter som anses etablerade i Sverige förändras hela tiden. Forskare tror att Sverige till år 2050 kommer ha 20 nya häckfåglar och att döma av vårvinterns minst åtta trädgårdsträdkrypare i Skåne är det troligen en art som snart är en naturlig del av vår fauna.
Vi måste hela tiden lära oss nya fakta som Sveriges fåglar. Gärdsmygen är till exempel inte längre Sveriges näst minsta fågel efter kungsfågeln. Det är istället den brandkronade kungsfågeln, som är etablerad i Sverige sedan ett tiotal år. Även svarthakad buskskvätta kan numera anses vara en svensk häckfågel, enligt Anders Wirdheim, informationsansvarig på SOF Birdlife.
LÄS MER: • Så skiljer du på kungsfågel och brandkronad kungsfågel.
Vanlig trädkrypare. Lägg märke till kortare näbb, helvit undersida och lång bakklo, jämfört med trädgårdsträdkryparen. Foto: Erik Hansson
En annan nykomling i den svenska faunan är trädgårdsträdkryparen. Väldigt sparsamt noterad före år 2000, men sedan dess har den setts årligen och under vårvintern 2016 har det bara i nordvästra Skåne setts minst åtta individer.
– Trädgårdsträdkryparen har varit på gång länge, med goda bestånd på andra sidan Öresund, men uppenbarligen har sundet varit en större barriär än vi först trodde. Nu ser det ju ändå ut som att arten är på väg att få fäste. Sammanfattningsvis kan väl sägas att trädgårdsträdkryparen ännu inte etablerat sig som svensk häckfågel men att den verkar vara på god väg att göra det, säger Anders Wirdheim.
Trädgårdsträdkryparen har tidigare bildat par med vanliga trädkrypare, vilket bland annat ska ha inträffat i Alnarp 2006, men snart finns det troligen så pass många trädgårdsträdkrypare i Sverige att de kommer hitta artfränder som partners.
När en grupp forskare i början av 2015 presenterade vilka nya fågelarter som kan komma att häcka i landet fram till år 2050 tog de upp elva arter som “troliga”: silkeshäger, ägretthäger, svarthuvad mås, biätare, härfågel, mellanspett, sydnäktergal, cettisångare, stäppsångare, polyglottsångare och trädgårdsträdkrypare. Ägretthäger har troligen häckat i landet sedan 2012 åtminstone och biätare gjorde en lyckad häckning på Öland 2015 (läs mer här). Men vad krävs egentligen för att en fågelart ska räknas som etablerad häckfågel?
– Svår fråga, säger Anders Wirdheim. Men varken ägretthäger eller biätare kan väl ses som etablerade eftersom de inte har häckat varje år. Ett rimligt kriterium för att en art ska anses vara etablerad är att den inte bara häckar tillfälligt utan regelbundet. Det kan nog vara möjligt att ägretthägern gör det utan att detta blivit uppmärksammat, enda kända häckningsplatsen har ju varit på Gotland, men tills vidare tycker jag att vi inte kan se den som etablerad.
LÄS MER: Upp till 20 nya fågelarter i Sverige till år 2050.
