Lavskrikan har blivit en symbolart i en laddad fråga. Foto: Niclas Ahlberg
BirLife Sverige är positiv till den senaste domen kopplad till lavskrikor. LRF är inte lika nöjda.
Mark- och miljööverdomstolen anser i sin dom att lavskrikor ska skyddas, men att det inte behöver betyda att all skogsavverkning stoppas. Däremot måste det ske med hänsyn till fågeln.
Kampen gäller skogar utanför Arbrå i Hälsingland och har pågått i flera år. Skogsstyrelsen stoppade fem skogsägare från att avverka sin skog med hänvisning till att det levde lavskrikor i den. Fågeln är skyddad enligt Artskyddsförordningen, men är inte rödlistad. I augusti 2019 beslöt mark- och miljödomstolen i Östersund att tillåta avverkningen, men Birdlife Sverige överklagade domen.
I domen hävdades att ”uppgifter som lämnats av privatpersoner knappast kan läggas till grund för ett beslut om att förbjuda en avverkning”. Detta påstående protesterade både BirdLife Sverige och experter från SLU Artdatabanken mot. En stor del av den samlade kunskapen om Sveriges natur, särskilt när det gäller fågellivet, bygger på enskilda inventeringar av kunniga privatpersoner. Dessa personer lägger omfattande tid på att kartlägga olika arter, ett jobb som de gör utan kommersiella intressen.
Inventeringar har ett värde
I Mark- och miljööverdomstolens dom tillmäts inventeringar som utförts av ideella ornitologer ett vederbörligt bevisvärde.
– Detta är en hjärtefråga för oss som organisation, inte minst eftersom en betydande del av insamlade naturvårdsdata kommer från ideella ornitologer, skriver Daniel Bengtsson, fågelskyddsansvarige på BirdLife Sverige, i en kommentar.
Skogsbruket måste visa hänsyn
Domstolen anser dock att det inte är säkert att all avverkning måste stoppas. Skogsstyrelsen får nu i uppdrag att pröva vilken typ av hänsyn som bör tas till lavskrikan.
– Enligt artskyddsförordningen får man inte skada lavskrikans fortplantningsområden och viloplatser, säger Ingrid Åhman, ett av hovrättsråden som avgjort fallet, till Dagens Nyheter. Det gäller egentligen alla fåglar. I utredningen pratas det mycket om revir och hemområden men de har egentligen aldrig pekat ut fortplantningsområden och klarlagt om de skulle skadas. Men lavskrikan ska skyddas vid avverkning så helt fritt kan man inte släppa det.
“Uppenbart att vi måste sluta med trakthyggesbruket”
Intresseorganisationen LRF:s ordförande Paul Christensson anser inte att det var ett korrekt beslut:
– Markägarna har tvingats försvara sin lagstadgade rätt att bruka sin egen mark i flera instanser under fyra år. Domstolarna har skickat frågan mellan sig i flera omgångar, från Skogsstyrelsens beslut till Mark- och miljödomstolen som hänvisade till Mark- och miljööverdomstolen, som nu återvisar ärendet till Skogsstyrelsen. Det är ovärdigt en rättstat att en enskild människa i Sverige behandlas på det här sättet.
Daniel Bengtsson på BirdLife Sverige ser likheter med skogsutredningen som också kräver att markägare och myndigheter kartlägger vilka värden som finns i skogen.
– Det är upp till branscher och myndigheter att, med hjälp och kunskap från naturvården, finna skogsbruksmetoder med tillräcklig hänsyn så att lavskrikan – och många andra arter – kan fortleva. Det är helt uppenbart att vi måste sluta med det trakthyggesbruk som tillämpas i stor utsträckning. Det missgynnar många skogslevande arter och resulterar i att ekosystemen fragmenteras och förlorar sin konnektivitet. BirdLife Sverige förespråkar ett skogsbruk som bibehåller flerskiktade och artrika skogar.
Källor: Dagens Nyheter och BirdLife Sverige
