Hugg ner träd. Behåll skogen.
– Det är helt avgörande att dagens skövlande skogsbruk upphör. Istället krävs ett ekosystembaserat skogsbruk, ett skogsbruk som gör det möjligt att både hugga träd och ha skogen kvar, skriver Mikael Karlsson om sin nya bok som har ett förslag på lösning.
Samtidigt som boken om ett hyggesfritt skogsbruk släpps går också regeringen ut med ett pressmeddelande om att myndigheternas skogsinnehav via Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk ska brukas med mer hyggesfria metoder. Sammanlagt är det ungefär 1 miljon hektar produktiv skogsmark som nu ska vara en “förebild för andra skogsbrukare i landet”.
– Ett hyggesfritt skogsbruk har stora fördelar för både djur och växter och för friluftslivet. Genom att skogen sköts genom plockhuggning och liknande metoder kan arters naturliga livsmiljöer bevaras, säger miljöminister Karolina Skog.
Det är också relativt nära budskapet i boken med det pedagogiska namnet ”Konsten att hugga träd och ha skogen kvar”. De senaste 200 åren har nära 80 procent av jordens urskogar huggits ner och vi befinner oss i det sjätte massutrotandet. Samtidigt har skogen en helt avgörande roll eftersom 80 procent av den biologiska mångfalden på land finns i skogen.
LÄS ÄVEN: • Hyggesfritt skogsbruk räddar artrikedom
I Sverige har sedan 1950-talet över halva skogen kalhuggits. Där det bedrivits skogsbruk återstår ingen god bevarandestatus.
Mikael Karlsson. Foto: Privat
– Våra skogar är på väg att försvinna. Naturliga skogar huggs ner och ersätts med trädplantager, mångfald byts mot enfald och djuren blir hemlösa, skriver Mikael Karlsson i ett pressmeddelande.
Han är skogsrådgivare och själv skogsbrukare och beskriver i sin bok bland annat hur det går till att ställa om till ett ekosystembaserat skogsbruk.
– De flesta skogsägare jag träffar vill inte göra kalhyggen, men få känner idag till att det finns andra rationella och lönsamma sätt att bedriva skogsbruk, säger Mikael Karlsson.
LÄS ÄVEN: • Skogsstyrelsen: Klimatanpassa med hyggesfritt och blandskog
”Konsten att hugga träd och ha skogen kvar” vänder sig till skogsägare, beslutsfattare och alla som är intresserade av skog och natur.
– Att lära sig ekosystembaserat skogsbruk är att lära sig att jobba med istället för mot naturen. Idag läggs fortfarande flera miljarder varje år på att skapa nya trädplantager på ställen där naturliga skogar kan växa fram av sig själva, gratis, avslutar Mikael Karlsson.
Vad är haken?
En metod som innebär att man både brukar skogen och har den kvar (kallad Lübecksmodellen) och därmed både tilltalar naturvänner som vill rädda våra hotade skogsarter och skogsägare som vill tjäna pengar låter lite för bra för att vara sant. Vad är haken? Varför sker det inte redan? Mikael Karlsson nämner två saker:
1. Kalhyggen kan alla inom skogsbruket göra – men hur man bedriver ett ekosystembaserat skogsbruk är ny kunskap för de allra flesta, vilket innebär att man behöver lära sig något nytt.
2. Ett kalhygge ger mycket pengar i fickan, då man hugger alla träden på en gång. Å andra sidan är skogen borta, vilket gör att det tar mycket lång tid innan där finns timmer att skörda igen. Till detta kommer att fastighetsvärdet sjunker när skogen huggs ner. Att hugga ett träd och sälja virke är lite som att göra ett uttag från ditt bankkonto. Vid ett kalhygge töms kontot, vid plockhuggning tar man ut lite grann. För den som är i akut behov av pengar kan ett kalhygge vara enda lösningen. För den som nöjer sig med lite mindre pengar åt gången men oftare, ger Lübeckmodellen mer pengar över tid. Samtidigt som skogen finns kvar. Den största haken med Lübeckmodellen är att den stör ”business as usual”. Till fördel för många skogsägare, men till nackdel för industrin.
LÄS ÄVEN: • Kalhyggesfritt bäst för ekonomin, människa och miljö, enligt seminarium om skogsbruk
Omslaget till ”Konsten att hugga träd och ha skogen kvar”.
– Skogsindustrin vill inte ha någon förändring, och förändring är vad Lübeckmodellen för med sig. Till nytta för naturen, klimatet och många skogsägare – och till nackdel för skogsindustrin, säger Mikael Karlsson.
Som om slaktbilen hämtar alla djur på samma gång
Mikael Karlsson berättar en historia när han besökte en bonde på västkusten och berättade om konceptet att plockhugga istället för att göra kalhyggen. Men han tyckte det skulle bli så mycket dyrare att åka omkring och hugga några träd här och några där, i stället för att göra ett kalhygge och hugga alla på en gång. När de återvände till gården frågade Mikael bonden om han sålde nötkött.
– Jajemän, vi säljer lokalproducerat kvalitetskött, svarade han.
– Så då kommer slaktbilen hit då och då?
– Jajamensan, nästa gång blir om en vecka.
– Då är det väl lika bra att slaktbilen hämtar alla djuren på en gång – det blir ju mycket billigare än att behöva åka hit igen och bara hämta de som är klara?
– Nej! Är du inte klok! Så kan man ju inte göra! Det är ju som att kasta pengarna i sjön! Djuren måste ju växa till sig innan man säljer dem, annars blir det ju ingen bra affär!
Samma sak menar Mikael Karlsson gäller vid avverkning. Kalhuggning blir billigare, men många träd fälls genom gallring innan de vuxit sig stora.
Att få naturvänner att inse fördelarna med plockhuggning är kanske inte så svårt, men hur går det att övertyga de stora skogsbolagen?
– Dagens skogsindustri är byggd för kalhyggesbruk, dom vill inte ha någon förändring. Det stör deras verksamhet. Men idag är läget akut. Den biologiska mångfalden minskar i alarmerande takt och klimatet skenar. Vi behöver förändra många saker i vårt samhälle och skogsbruket är ett av dem.
Hur har intresset varit för boken hittills?
– Stort! Jag skapade en Kickstarter-kampanj för att sprida boken, den skulle pågå i tjugo dagar – men målet uppnåddes redan innan det första dygnet hade passerat. Jag är djupt berörd av allt det stöd och den uppbackning denna frågan får.
Boken kan beställas på www.konstenatthuggatradochhaskogenkvar.se
