Nu ska Sveriges landskap få varsin trollslända

I början av maj inleds ett historiskt arbete med att utse Sveriges landskapstrollsländor. Kampanjen, som är ett samarbete mellan Trollsländeföreningen och Natursidan, hoppas ge landets trollsländor lite mer välförtjänt uppmärksamhet.

Det går förhållandevis bra för trollsländorna i Sverige och väldigt få arter är nationellt rödlistade, men det finns några arter som är relativt vanliga här, men hotade i stora delar av övriga EU. Magnus Billqvist, ordförande i Trollsländeföreningen, anser att vi har ett moraliskt ansvar för dessa arter. Ett sätt att ta detta ansvar är att ge trollsländorna och deras miljöer mer uppmärksamhet och då kan kampanjen att utse en landskapstrollslända för varje landskap vara en metod.

Förutom att ge trollsländorna mer uppmärksamhet hoppas Trollsländeföreningen även att landskapstrollsländorna ska ge välbehövligt fokus på deras livsmiljöer – vilket ofta omfattar våtmarker av olika slag. Det är en naturtyp som haft en väldigt negativ utveckling i Sverige under 1900-talet. På 100 år har 90 procent av våtmarkerna försvunnit i södra delen av landet och det har slagit hårt mot många arter. Sedan några år satsas dock allt mer på att återskapa våtmarker och under 2020 restaurerades över 6 000 hektar.

– Vi verkar för att höja kunskapen om trollsländorna och tänker att det behövs något som når fler än de redan insatta: att utse en landskapstrollslända för varje landskap hoppas vi ska bidra till detta. Om det sedan dessutom leder till att fler rapporterar trollsländor på Artportalen, ger en större allmänkunskap och bidrar till någon form av regional stolthet över att man har en viss art som symbol vore det fint! förklarar Magnus Billqvist.

Växande intresse, men stor kunskapsbrist
För även om intresset för trollsländor växt kraftigt på senare år så är de allra flesta inte bekanta med vad en trollslända faktiskt är eller hur de ser ut.

– Exempel på det är den vanligaste frågan Trollsländeföreningen får som lyder “är det sant att trollsländor bara lever en dag?”. Svaret är nej och visar på en förväxling med dagsländor, som inte är nära besläktade med trollsländor. Ett annat exempel är tatueringar: det är ganska vanligt att man vill tatuera in en trollslända, men ofta blir det fel och istället är det myrlejonsländor eller något annat som blir resultatet. Genom att uppmärksamma trollsländorna mer kommer även andra sländor att omtalas mer, berättar Magnus Billqvist.

Den 2 maj startar den historiska omröstningen på Trollsländeföreningens hemsida och urvalet av arter har gjorts noga.

– Vi har gått igenom alla 65 arter som har påträffats i Sverige och utifrån ett antal urvalsprinciper nominerat tre arter per landskap som man ska kunna rösta på. Det kan vara att arten har sin huvudsakliga förekomst i landskapet, att den är rödlistad eller minskande, listad i art- och habitatdirektivet, är knuten till en specifik miljö vi vill uppmärksamma, hittades i Sverige för första gången i landskapet eller är allmän där. Vi har också eftersträvat representation av samtliga släkten och arten får gärna vara enkel att känna igen. Det enda landskap som faller från är Närke, som redan har en trollslända som landskapsinsekt – vassmosaikslända.

Senare i år kommer Sveriges alla landskap ha varsin trollslända att upptäcka, lära sig mer om, känna stolthet för och förhoppningsvis även ta ansvar för.