Kalhyggesfritt skogsbruk. Foto: Plockhugget
Intresset för att köpa virke som inte kommer från kalhyggen ökar och allt fler skogsägare vill använda sig av andra metoder. Via Plockhugget finns nu möjligheter att stötta omställningen i det svenska skogsbruket.
Målet med Plockhuggets verksamhet är att så småningom kunna erbjuda virkesköpare helt spårbart virke som garanterat kom från naturvänligt skogsbruk där inte naturskogar kalavverkas. Men det visade sig vara lite svårt.
– Det blev väldigt svårt att få till både ekonomiskt och logistiskt, berättar Annevi Sjöberg, ansvarig för företagssamverkan vid Plockhugget AB. Vi hade behövt hålla stora lager med virke och eftersom skogsägarna som vill bedriva naturnära skogsbruk är utspridda i landet och vi inte kan samarbeta med alla sågverk blev det långa transporter. Men vår ambition är att virket ska vara fullt spårbart så småningom och det pågår försök med hur det kan fungera.
Tills dess har Plockhugget börjat att sälja certifieringar. Dels till privatpersoner direkt via sin hemsida, men också i samarbete med virkesföretaget Sunda byggvaror. När man till exempel köper 1 kubikmetet virke så garanterar Plockhugget att en lika stor andel virke tas ut ur skogen med hyggesfria, hänsynsfulla metoder av de skogsägare som är med i samarbetet. Det hyggesfria virket från skogsägaren hamnar på marknaden men när alla certifikat är sålda från en fastighet får skogsägaren även extra betalt som en bonus.
– Certifikaten är ett sätt att få igång verksamheten. Det hjälper skogsägare att ställa om och oss att starta verksamheten. För skogsägarna som är med är antagligen inte pengarna det viktigaste. De har redan insett att det finns andra värden med att inte kalavverka.
Intresset från skogsägare har varit stort. Plockhugget har knappt marknadsfört sin verksamhet, men de får flera förfrågningar i veckan och nu behöver de få igång försäljningen av certifikaten för att kunna starta samarbeten med alla som står på kö. Hittills har ett 80-tal skogsägare visat intresse.
Är det svårt att få ekonomi i ett mer naturvänligt skogsbruk?
– Plockhuggning kan vara ett alternativ även ekonomiskt för skogsägare. Tidsperspektiven är så långa att det är svårt att räkna på, men studier har visat att det kan vara lönsamt och fler studier är på gång. Man ska inte heller glömma att plockhuggning minskar risken för skador, som kan vara kostsamma för skogsägarna. Det skapar till exempel skogar som är mer toleranta mot torra “2018-somrar”, vilket SMHI säger kommer bli vanligare framöver.
Vad finns det för andra fördelar med plockhuggning?
– Det blir en bättre artmångfald jämfört med kalavverkning. Det är såklart bäst att låta skogen vara, men alternativet för enskilda skogsägare är sällan att avsätta hela sin skog och vi behöver träråvara från svensk skog. Brukningsmetoder som ger ekonomiskt utfall utan att exploatera naturen för hårt är en viktig del i att ställa om skogsnäringen. Givet att stora betande djur som uroxe och visent inte förekommer i våra skogar längre samt att skogsbränder begränsas så kan ett visst skogsbruk som skapar mindre öppningar och gläntor där solens värmande strålar kommer ner till marken, vara fördelaktigt om vi vill ha variationsrika skogar. Det finns så många rödlistade arter i Sveriges skogar och det behövs också lämpliga korridorer mellan skyddade områden. Sentida forskning visar också att mindre uttag gör att mer kol stannar kvar i marken till skillnad från kalhyggesbruk då mycket mark-koldioxid avges till atmosfären under lång tid. Till sist möjliggör det för skogsägare att ha turism och bedriva mångbruk som kan ge andra inkomster än att bara avverka i sina skogar. Som det är nu förfäras många turister över hur det ser ut i de svenska skogarna.
Att intresset för hyggesfria metoder ökar råder det ingen tvekan om och sakta börjar både kunskapen öka och initiativen bli fler. I slutet av 2022 arrangerade Skogsstyrelsen en hel vecka med seminarier och föreläsningar om hyggesfria metoder och flera kommuner har gått över till hyggesfritt skogsbruk. Fortfarande är kalhyggesbruk det absolut vanligaste i Sverige, men någon sorts skifte verkar vara på gång.
– Idag bedrivs hyggesfritt skogsbruk på endast 2-3 procent av Sveriges skogsmark, säger Annevi Sjöberg. Naturnära skogsbruk bedrivs på en ännu mindre andel. Vi behöver skapa en efterfrågan på virke som kommer från hyggesfritt naturnära skogsbruk. Ju fler som väljer att köpa hyggesfria certifikat vid virkeshandel, desto fler skogsägare kan bli motiverade att börja med ett naturnära skogsbruk. Detta kan i sin tur göra att vi får mer kunskap om skogsbrukets förutsättningar både för ekonomi och skogens ekologi. Det behövs mer forskning men redan nu finns det egentligen tillräckliga bevis för de många fördelar och möjligheter naturnära brukningsmetoder kan ge. Det är lite ironiskt att det pratas så mycket om att det behövs mer forskning om kalhyggesfria metoder, men när kalhyggesbruket rullades ut och blev den vanligaste metoden gjordes det utan speciellt mycket forskning eller hänsyn till hur det skulle påverka de skogliga landskapets artmångfald.
Förutom certifieringar och arbetet med spårbarhet jobbar även Plockhugget med kurser och webbinarier för att informera skogsägare och virkesköpare om möjligheterna med ett annat skogsbruk.
