Planeten. Foto: Bjorn Holland, Getty Images, WWF
Vi konsumerar vår planets resurser snabbare och snabbare. Återigen infaller den så kallade Earth Overshoot Day rekordtidigt. I år redan idag den1 augusti, två dagar tidigare än i fjol. Det är tur att inte resten av världen lever som oss i Sverige. Då skulle vi behöva resurserna från 3,9 jordklot och Overshoot Day skulle inträffa i början av april.
– Vår hemläxa är långtifrån gjord. Vi konsumerar planetens resurser i en rasande takt och släpper ut för mycket koldioxid. Sommarens torka och bränder i Sverige har gett oss en smärtsam påminnelse om extrema väder som riskerar att bli vanligare om klimatförändringarna fortsätter. Nu är det avgörande att politikerna, näringslivet och privatpersoner växlar upp, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF.
De stora bovarna när det gäller planetens hållbara resurser är koldioxidutsläppen. De står för 60 procent av vårt globala ekologiska fotavtryck och livsmedelsförsörjningen med sina 25 procent av fotavtrycken.
– För att på global nivå hålla klimatförändringarna väl under 2 grader (med sikte på 1,5 grader) och nå nettonollutsläpp 2050 måste vi halvera koldioxidutsläppen vart tionde år. Vi behöver ställa om energisystem och transporter, kraftigt minska matens klimatpåverkan och satsa på en mer hållbar konsumtion, säger Gunilla Elsässer, chef för WWFs arbete med mat, klimat och energi på WWF.
För att lyckas med detta rekommenderar Världsnaturfonden WWF att vi ska åka mer kollektivt, dra ner på bil- och flygresor, minska köttkonsumtionen, handla mer hållbart, se över hemmets elkonsumtion samt spara och investera klimatsmart.
Gunilla Elsässer berättar att huvudanledningen till att Earth Overshoot day infaller tidigare och tidigare för varje år är att vi globalt förbrukar mer resurser. Det beror dels på hur många vi är på planeten, men också på hur mycket vi konsumerar och på att vi får en allt större medelklass i världen som har råd att konsumera. Vårt ekologiska avtryck på planeten jämförs sedan med den så kallade biokapacitet, det vill säga ett ekosystems förmåga att förse oss människor med det vi konsumerar på ett hållbart sätt. Resultatet ser allt mörkare ut för varje år, inte minst i västvärlden.
– Här i Sveriges har vi länge legat relativt stabilt på väldigt höga nivåer. För vår del beror det på det vi brukar benämna som biffen, bilen och bostaden, men även butiken och börsen. Två huvudtrender för oss är ökad köttkonsumtion och ökat flygande. Vi skulle behöva gå från i snitt 11 ton växthusgasutsläpp per person ner till 1-2 ton. För att lyckas med det måste vi åtgärda alla områden. De lättaste sätten är att äta mer vegetariskt och se över sina transporter, säger Gunilla Elsässer.
Skulle du säga att hur vi röstar i höstens val också är en viktig insats?
– Absolut!
Vad skulle det krävas för politiska beslut i Sverige för att vi ska minska våra avtryck?
– Det måste bli mycket mer ”verkstad” av de ambitiösa målen i klimatlagen, som det finns en bred enighet om. Vi måste se över beskattningen av flyg, som i dagsläget är kraftigt subventionerade, men också se till att det finns en väl fungerande och attraktiv kollektivtrafik och en satsning på tåg, höghastighetståg och bilpooler. Det handlar mycket om hur transporter och hur vi reser.
Enligt Global Footprints statistik och Naturvårdsverket har Sveriges genomsnittliga globala fotavtryck legat relativt konstant sedan 1990- talet. Hur kommer det sig?
– Sverige har minskat sina inhemska utsläpp. Svenska produkter står för mindre utsläpp, men istället har vi ökat vår överkonsumtion genom import.
Om världens invånare skulle leva som vi gör i Sverige – när skulle då Earth Overshoot Day inträffa?
– I början på april.
Idén med begreppet Earth Overshoot Day, som den internationella organisationen Global Footprint Network myntat, är att visa hur vi konsumerar jordens resurser. I dagsläget överkonsumerar vi vår egen planets resurser och har ingen hållbar livsstil. Om vi inte minskar vår konsumtion av naturresurser och släpper ut mindre koldioxid riskerar vår planet att inte vara beboelig för mänskligheten i framtiden.
Källa: WWF
