Norska fiskare vill jaga tumlare och delfiner
Tumlare. Foto: Erik Christensen, CC BY-SA 3.0.
Norges Kystfiskarlag vill kunna jaga tumlare och delfiner. Organisationen har vänt sig till norska myndigheter för att öppna upp för jakt på de små fridlysta valarna.
Beslutet fattades på Kystfiskarlagets styrelsemöte i maj och bakgrunden är att fiskare under en längre tid observerat vad de anser vara ett “skattbart” bestånd av framför allt tumlare, samt delfinerna vitsiding och vitnosdelfin.
– Vi vill ha ett balanserat uttag av dessa predatorer. Det är begränsad tillgång på mat både för djur och människor och man kan inte freda en art bara för att den är söt, säger Tom Vegar Kiil på Kystfiskarlaget till NRK.
Tusentals tumlare fastnar och dör i fiskenät årligen
Enligt Havforskningsinstituttet i Norge kan det finnas 250 000 tumlare och 200 000 vitsidingar i nordöstra Atlanten. Samtidigt dödas ungefär 3 000 tumlare årligen enbart i bifångst hos norska fiskare. USA har kritiserat vårt grannland för detta och vill att näten förses med så kallade “pingers” för att skrämma bort tumlarna från näten. Kystfiskarlagets förslag på lösning är istället att jakt borde tillåtas.
Havsforskaren Arne Bjørge håller med om att bifångsten är ett stort problem, men inte att jakt är lösningen. Han tror dels att det är ett “politiskt omöjligt beslut” och också att det är “lite historielöst” eftersom Norge har bidragit till överfiske på valar.
Även Sverige får kritik
Norge är inte det enda landet som får internationell kritik för sin hantering av tumlare. EU anser att Sverige måste skydda tumlare bättre. Det gäller inte minst den lilla hotade populationen i Östersjön. Det kom nyligen en studie som visade att den kan ha ökat med 29 procent sedan 2010-talets början. En av forskarna bakom studien, Julia Carlström vid Naturhistoriska riksmuseet, säger så här om ökningen:
– Populationen är fortfarande mycket liten och ökningen är långt ifrån vad man kan förvänta sig hos en frisk population utan hot, men det är ändå ett fantastiskt glädjande tecken, säger Julia Carlström, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.
Källa: NRK
