Gå till innehållet
Pålsbu efter skogsbolagets framfart.

Pålsbu efter skogsbolagets framfart.

Norsk gammal skog blir bränsle i Danmark

Det har avslöjats att hundratals skogar med höga naturområden kalavverkats i Norge bara de senaste åren. Samma bolag sänder sitt virke till Danmark för att bli påstått "klimatneutralt" biobränsle.

Det är norska NRK som avslöjat att hundratals skogar med höga naturområden bara de senaste åren kalavverkats i Norge, trots att skogsbolagen är certifierade för att det inte ska hända. Precis som i Sverige ligger mycket av ansvaret för att inte skogar med höga naturvärden ska avverkas, på skogsindustrin själva – en bransch som tjänar pengar på att inte hitta några höga naturvärden.

Ett av de skogsbolag som på sistone avslöjats med olämpliga avverkningar (och erkänt att det “i ett fall blivit fel i ett begränsat område”) är det PEFC-certifierade Viken skog. De kalavverkade en gammal skog med höga naturvärden vid Pålsbufjorden. Den danska tidningen Information.dk rapporterar att stora mängder träflis skickas till Köpenhamn där det eldas upp som biomassa.

“Klimatneutralt” att elda upp gammelskog?

Att gamla träd i skogar med många hotade arter och stor kollagring bränns upp kan låta som en märklig ekvation både för klimatet och den biologiska mångfalden, men Danmark räknar eldning av biomassa som klimatneutralt, det vill säga att det inte orsakar några utsläpp. Detta trots att det finns flera studier som visar att så är fallet. Inte heller IPCC, FN:s klimatpanel, anser att det är klimatneutralt. I dagsläget kommer två tredjedelar av Danmarks “förnyelsebara” energi från biobränsle.

Detta är något som Sigve Reiso är kritisk till. Han är biolog på den norska organisationen Biofokus, som arbetar med biologisk mångfald och kartläggning av viktiga naturområden, och anser att alla kvarvarande intakta naturskogar omedelbart måste skyddas.

Pålsbu innan avverkningen.

Naturskog vid Pålsbu av samma typ som nu har avverkats.

– Att avverka artrika naturskogar är helt bakvänt när det gäller att lösa både klimat- och naturkrisen.

Vad säger du om Danmarks beräkningar om att biobräsle är klimatneutralt om det kommer från norska skogar?
– Allt fler forskare pekar på att äldre skogar, särskilt artrika naturskogar, är mycket viktiga för att binda och lagra kol. För att skogsbruket ska kunna betecknas som en klimatlösning måste därför våra sista naturskogar och hotade arter tas mycket bättre tillvara. Klimatkrisen kan inte isoleras från naturkrisen, utan de är sammanlänkade och måste lösas tillsammans. Vi måste därför komma bort från överexploateringen av våra skogar genom kalhyggen, gödsling och markberedning. Och ersätta det med en mer försiktig och verkligt hållbar förvaltning, som är i större harmoni med naturens eget ekosystem.

Är biobränsle klimatneutralt när vi har bråttom att ställa om?

Han påpekar också att det pågår en debatt om huruvida biobränslen överhuvudtaget är klimatneutrala när världen snabbt måste begränsa sina CO2-utsläpp.

– Det tar många decennier för ett planterat träd att binda samma mängd kol som det vi förbränner. Biobränsle från trä ger oss därför en koldioxidskuld, en skuld vi inte har råd att ta på oss om vi ska nå de internationella klimatmålen till 2030.

Fel som satts i system

Precis som i Sverige har Norge problem med att gamla skogar avverkas av certifierade skogsbolag, gång på gång utan konsekvenser. NRK gjorde i fjol en genomgång av anmälningar till PEFC från 2015 och framåt. De upptäckte att enbart de fyra största skogsbolagen i Norge, varav Viken skog är ett, avverkat skog med höga naturvärden vid 200 tillfällen. Inte vid ett enda av dessa tillfällen miste skogsbolagen sin certifiering.

Avverkade flerahundraåriga träd.

Avverkning av naturskog vid Pålsbu 2021, där även kelo-ved har avverkats maskinellt och troligen ska bli biobränsle. Kelo innebär att trädet bildat ett skyddande lager med kåda och därmed är synnerligen tåligt. Dessutom behöver vissa lavar just denna keloved för att klara sig. Här har träd, som bundit kol i århundraden och fanns här på medeltiden, avverkats.

Sigve Reiso tycker att det verkar som att misstagen är satt i system.

– Så kallade ”avvikelser” skrivs om certifieringen bryts och upptäcks. Men avverkningen av naturskogar och andra artrika skogstyper fortsätter. Det kan bero på att skogsindustrin själv har fått miljöansvaret. De ska se till att miljövärdena skyddas, trots att naturhänsyn står i direkt intressekonflikt med ekonomisk vinning av skogsavverkning. Skogsvårdslagstiftningen och den certifiering som följer har många goda intentioner, men är inte särskilt konkret och bygger på ”frihet under ansvar”. Resultatet blir att affärsintressena oftast vinner och skogsnaturen förlorar. Det är till exempel väl dokumenterat att branschens egna miljöundersökningar bara visar på en bråkdel av vad branschoberoende experter med biologisk kompetens finner när det gäller miljövärden i skogen.

Hur skulle du säga att utvecklingen är i Norge – blir det bara värre med avverkningen av gammelskogar eller börjar den negativa uppmärksamheten ge resultat?
– Mediernas kritiska syn på skog och miljö under de senaste åren har väckt stort intresse hos det norska folket. Den har dock haft liten inverkan på den nuvarande politiken eller lett till bättre lagstiftning. De politiska signalerna är fortfarande i stort sett ”business as usual”. Men det finns några ljuspunkter. Efter att 167 forskare i vintras gjorde en namninsamling till förmån för kartläggning av naturskogar har regeringen gett forskare i uppdrag att snabbt skapa en karta över naturskogar i Norge. Det blir spännande att följa och kan bli en bra start på en bättre skogsförvaltning. Utan god kunskap om våra skogar vet vi inte vad vi har eller vad vi håller på att förlora. Utan god kunskap kommer inte heller lagstiftning och certifiering att fungera. Kartan över naturskogar kan därför bli ett viktigt förvaltningsverktyg under de kommande åren.

Källa: Information.dk

Mer att läsa