Norrköping ska riva dammar för att gynna vattenlivet
De gamla dammarna är i dåligt skick och hindrar vattenlevande djur från att röra sig fritt i vattendragen. Nu ska dammarna rivas eller byggas om.
Lilla älgsjön.
Det finns 13 kommunalt förvaltade reglerdammar i Norrköpings kommun. Dessa reglerar vattennivåer i sjöar och flödet i vattendrag. En majoritet av dem är dock i dåligt skick och hindrar dessutom fiskar och andra vattenlevande djur från att röra sig fritt.
Nu har kommunen tagit fram planer på att till och med år 2026 bygga om dammarna för att uppfylla gällande lagkrav. I flera fall innebär det att riva bort dammarna. Det gäller bland annat de två översta reglerdammarna i Svintunaån: Lilla Älgsjön och Böksjön.
Komplexa ärenden som gynnar ekosystem
Simon Karlsson, limnolog på Norrköpings kommun, berättar att anledningen till att åtgärderna genomförs nu är bland annat att det tar lång tid och att det är komplexa ärenden.
– Projektet beviljades medel 2016 och sedan dess har vi arbetat med dessa från förstudier till ansökningshandlingar till domstol, men har också utrett geotekniska förutsättningar och kulturmiljö etcetera, så det lite komplext.
I Lilla älgsjön kommer regleringsdammen rivas ut och istället anläggs en naturliknande sjötröskel. På så sätt kommer vattennivån återställas till ursprunglig nivå, innan regleringsdammen fanns, och därmed försvinner vandringshindret för fisk och andra vattenlevande djur.
En liknande insats föreslås för Böksjön. Här kommer vattennivån succesivt att sjunka i ån och ersättas med strömsträckor. Även här kommer vandringshindret försvinna. De nya strömsträckorna anses leda till ökad biologisk mångfald.
Varför anses det viktigt att ta bort dammarna?
– Förutom det faktiska kravet att uppnå God Ekologisk Status enligt EU:s ramdirektiv för vatten mår biologin bra av naturliga system, att vattennivåerna och flödena styr sig själva och fluktuerar naturligt. Anläggningarnas utrivningar kommer också att möjliggöra vandring av vattenlevande djur och stärker således ekosystemet i åsystemet och sjöarna, säger Simon Karlsson.
Vilka arter tror ni kommer gynnas av åtgärderna?
– Ett vanligt fokus på målarter för utrivningar och byggande av fiskvägar är ju havsvandrande fisk, men faktum är att även fisk som lever i sjöar och vattendrag hela sina livscykler har behov av att vandra, inte minst för att undkomma uttorkningar i bäckar högt upp i avrinningsområdena, där räddningen kan vara att det finns en sjö. Hursomhelst, arter som kan tänkas att gynnas är alla förekommande i vattendragen och sjöarna då ekosystemet kommer ha förutsättningar att bli mer naturligt. Mer konkret är det fiskarter såsom gädda, abborre, mört och kanske lake, men i kombination av utrivning av de nedströms belägna reglerdammar kommer även havsöring och ål att gynnas.
Positiva älvräddare
Urban Hjälte på Älvräddarnas Riksorganisation tycker att åtgärderna är “mycket bra”.
– Samtliga 13 dammar som ska rivas ut eller miljöanpassas ligger i bäckar med höga naturvärden, där bland annat havsöring, ål och många andra arter gynnas. Svintunaån, som står närmast på tur, har biotopvårdats i omgångar för att främst gynna havsöring och statonär öring. Dammutrivningarna högre upp i vattendraget är mycket positiva för stärka fiskbestånden och övrigt akvatiskt liv.
Läs även
• Ännu ett rekordår för dammrivning i Europa 2022
• Nya dammrivningar återskapar 386 km vattendrag i Europa
• Rekordstor dammrivning överträffade förväntningar för naturen
• Damm i Helsingfors ska rivas – fiskar återfår å
• Framgångsrikt projekt i Finland tar bort hinder från floder
• Allt värre situation för världens sötvattensfiskar
• Vandrande fiskar har minskat med 93 procent i Europa
