Tofsbivråk eller hybrid mellan tofsbivråk och bivråk? Foto: David Erterius
På midsommardagen 2016 klockan 15.16 sitter David Erterius, Petter Olsson, Oskar Nilsson och Henrik Lind och spanar rovfåglar vid Falsterbonäset. Det är en del olika arter i rörelse och de ser röda glador, bruna kärrhökar, lärkfalk, två bruna glador, ormvråkar, havsörn och sparvhök när det plötsligt kommer en rovfågel som skiljer sig från mängden.
Det är Petter Olsson som får syn på den ensamma vråken som kommer sträckande mot sydväst.
– Vi får alla in fågeln omgående och konstaterar snabbt ”Jaha, det är ju en bivråk, kul!”. Oskar och Henrik reagerar båda på att den allmänna färgsättningen avviker och undertecknad lyckas snabbt få upp kameran och ta en serie bilder. Direkt när jag kollar bilderna i kameran och zoomar upp till max reagerar jag och utbrister ”Men den här får vi kanske kolla lite närmare på”, berättar David Erterius.
Medan vråken såg ut att lämna landet i sydväst samlades upptäckarna runt David Erterius kamera och reagerar på flera utmärkande drag hos fågeln:
• Jämnt rosttonad och till synes otecknad kroppsundersida samt vingtäckare
• Allmän intryck av litet huvud, kraftig kropp och breda, långa vingar
• Mörkt inramad, ljus strupe
• Brett mörkt ändband på stjärten
• Vingformen med sex tydligt utstickande fingrar
– I våra ögon bör man säkert kunna utesluta en bivråk och man landar då vid en ren tofsbivråk (Pernis ptilorhynchus) eller en hybrid mellan tofsbivråk och bivråk. Det som i så fall möjligen skulle tala för hybrid är det uppluckrade innersta stjärtbandet och den till synes diffust tecknade inre armen, förklarar David Erterius.
Efter upptäckten och publiceringen av bilderna i sociala medier har kommentarerna strömmat in från fågelskådare både i Sverige och internationellt. Att det rör sig om en tofsbivråk eller en hybrid verkar de flesta vara överens om, men det är så pass små detaljer som skiljer dem åt att det trots bilderna är osäkert.
Fyndet kommer så småningom granskas av den så kallade raritetskommittén och då avgöras om det här ska ses som Sveriges (och norra Europas) första fynd av tofsbivråk eller om det är en hybrid. Det har aldrig tidigare setts en tofsbivråk närmare Sverige än i Italien.
