Norge ska kartlägga sina skogar: “fantastiskt och lovande”

I början av februari gick 167 norska forskare samman i ett upprop. De ville se en kartläggning och skydd av Norges återstående naturskogar. Precis som i Sverige försvinner de gamla skogarna med höga naturvärden i snabb takt i vårt grannland.

I veckan kom beskedet att Klimat- och miljödepartementet har gett Miljødirektoratet (motsvarande Naturvårdsverket) i uppdrag att upprätta en allmänt tillgänglig karta över naturskogar. Kartan ska vara klar senast under 2024. I ett pressmeddelande nämns särskilt forskarnas upprop som en anledning till beslutet.

– Det råder stor enighet om att de äldsta skogarna är mycket viktiga för att bevara utrotningshotade arter. Skogen är livsmiljö för 1 330 utrotningshotade djur, fåglar, växter och insekter, och hela 84 procent av dessa arter är knutna till gammal skog. Därför behöver vi bättre kunskap om de äldsta skogarna, säger klimat- och miljöminister Andreas Bjelland Eriksen.

“Äntligen lyssnar politiker”

Anne Sverdrup-Thygeson, författare till boken “Skogen – om träd människor och 25 000 andra arter” och en av undertecknarna av forskarnas upprop, kommenterar regeringens utspel så här:

– Det är fantastiskt och lovande att ekologisk expertis om skogen som ett rikt och viktigt ekosystem äntligen nått fram till politikerna! Att den norska regeringen inser att en skog är så mycket mer än virke, och att skogen också måste bevaras som ett hem för biologisk mångfald och hotade arter, som ett kollager och som en plats för fascination, inspiration och rika naturupplevelser.

De viktiga naturskogarna försvinner

Hon berättar också att ju mer tryck vi sätter på skogsområdena, desto viktigare är det att fler människor känner till att vi håller på att omvandla stora delar av det produktiva skogslandskapet till rena produktionsområden för virke.

– Alla borde känna till att naturskogarna försvinner med mellan 1 och 2 procent varje år – trots att det är skogar som 40 procent av ALLA utrotningshotade norska arter är beroende av. Att politikerna är medvetna om detta – och om alternativen. Det är bara så vi kan få en bred och demokratisk dialog om hur vi kan hitta en bättre balans mellan olika hänsyn i våra skogar.

Är det nya beslutet en stor förändring för norsk skogspolitik?
– Det är nog att ta i. Detta är ett första steg mot att säkra de viktigaste naturskogarna – en åtgärd som forskargrupper, de företag som inventerar skog och civilsamhället har talat om i årtionden. Den sammanställning av relevanta kartdata som nu kommer att genomföras måste följas upp snabbt med sektorsneutral kartläggning i fält och naturligtvis med skydd och bevarande.

Anne Sverdrup-Thygeson anser att det är väl använda pengar att få fram fältbaserade biodiversitetsdata som ger information om bevarandevärden, inte minst med tanke på de stora summor som läggs på att varje år få fram fältbaserade produktionsdata från skogen.

– Det blir en bra grund för ett precist och effektivt skogsskydd, och för annan markförvaltning. Det är vi skyldiga både den biologiska mångfalden och oss själva.

Vad hoppas du att konsekvenserna blir?
– Först och främst hoppas jag att detta kommer att innebära att de naturskogar som har störst bevarandevärde faktiskt inte kommer att avverkas, utan skyddas. Och att om avverkning överhuvudtaget ska ske i de kvarvarande naturskogsområdena, så måste det ske med mer naturanpassade och skonsamma avverkningsformer än trakthyggesbruk. Jag hoppas också – lite naivt, men man måste ju hoppas – att beslutet kommer att innebära en vattendelare i norsk naturpolitik. En ny era, där professionell kunskap och forskning tas i beaktande när politiska beslut fattas. Att vi slutar tänka på naturen enbart som en resurs som skall exploateras. Om vi skall få till stånd en radikal förändring av samhället, som beskrivs av både Naturpanelen (IPBES) och det globala naturavtalet, måste vi tänka annorlunda om skog och natur.

Källor: Regjeringen.no