Tiger i Nepal. Foto: AceVisionNepal77, CC BY-SA 4.0
1992 hade Nepal skog på 26,2 procent av landets yta. 2016 hade det ökat till hela 44,9 procent, tack vare återplantering, starkt skydd och avverkningsregleringar.
På 1980-talet hade Nepal stora problem med avverkning av landets skogar. Befolkningen högg ner skogarna för att skapa odlingar och för att få tag på virke. Utan skogar blev det bland annat vanligare med översvämningar och jordskred.
I början av 90-talet beslöt regeringen att ändra sin skogsstrategi. De lät lokalbefolkningen ta över skötseln av stora skogsområden och med hjälp av biståndspengar engagerades miljontals frivilliga för att skydda och förnya skogarna, rapporterar NY Times. Det gjordes också upp lokala regler för hur skogarna skulle brukas hållbart så att de kunde fortsatte att växa och expandera.
Skogarna som nu växt upp i dessa områden utgör en tredjedel av Nepals skogar, som har utökat sin yta med 22 procent sedan 1988. På många håll ligger de intill nationalparker och hjälper där hotade arter att sprida sig till nya områden. Det har bland annat gynnat tigrar, noshörningar och krokodildjuret gavial. Antalet tigrar har nästan tredubblats(!) från 2010 då det fanns 121 tigrar i Nepal till dagens 355 vilda tigrar. De hårt bevakade skogarna i landet har dessutom lett till att tjuvjakten på noshörningar är i stort sett obefintlig.
Återskogningen har inneburit många fördelar för lokalbefolkningen och gett dem möjligheter att livnära sig på exempelvis biodling eller att odla grödor som jordgubbar eller pitayafrukt.
Skogsstrategin har dock inte varit problemfri. I vissa fall har det uppstått konflikter mellan människor och dessa arter när de rör sig i samma områden. Marginaliserade grupper som bor i dessa nya skogsområden anklagar också regeringen för att försöka få dem att flytta från sin mark och för att parkvakter använder övervåld. Dessutom rapporterar Mongabay om ett lokalt missnöje med de regler som regeringen satt upp för hur skogarna ska skötas.
Utmaningar med roffande elit
I en studie från 2016 kommer en grupp forskare fram till att gemenskapsskogsbruket i Nepal har spelat en viktig roll för att förbättra försörjningen för fattiga människor på landsbygden i landet samtidigt som skogarna bevaras. De poängterar dock att det alltid finns ett problem med att eliten i varje samhälle tar för sig av fördelarna.
– Det finns fortfarande vissa utmaningar kvar, bland annat att eliten roffar åt sig, social ojämlikhet, orättvis fördelning av vinster och utestängning av fattiga och marginaliserade. Dessa utmaningar bör lösas snart så att man ska kunna visa på de djupgående effekterna av det lokala skogsbrukets förvaltning, utnyttjande och bevarande, skriver Pakistan Agricultural Scientists Forum i sin studie.
Nepal, som är ett av de fattigaste länderna i södra Asien, har tagit emot flera miljarder dollar i stöd från bland annat Storbritannien, Norge, USA och Leonardo DiCaprios organisation för att de hjälper till att minska de globala utsläppen, ökar tigerpopulationen och i “grönt investeringsstöd efter Covid-19”.
