Naturvistelse har extra stor hälsoeffekt för personer med låg inkomst

Bevisen är många för kopplingen mellan låg inkomst och sämre psykisk hälsa och det skapar en ojämlikhet i individuell hälsa och välbefinnande. Världshälsoorganisationen (WHO) har därför satt upp som ett viktigt mål för folkhälsoarbetet globalt att främja välbefinnande och minska den psykiska ohälsan särskilt för dem som lever under sämre förhållanden.

Det finns också allt mer forskning som visar att naturmiljöer som parker, skogsområden, floder och sjöar kan bidra till WHO:s mål. Det visar exempelvis Folkhälsomyndighetens senaste genomgång av aktuella studier. Exponering för natur är inte bara positivt kopplad till psykisk hälsa och välbefinnande i allmänhet. Det ger bland annat lägre stressnivåer, bättre immunförsvar, bättre kognitiva funktioner, bättre sömn och större nöjdhet med livet.

Besök naturen minst en gång i veckan

De positiva effekterna av naturvistelse kan vara särskilt starka för socioekonomiskt missgynnade grupper. Det visar forskare från universitetet i Wien. I den nya studien visade forskare att välbefinnandet bland de fattigaste i samhället som ofta besökte naturen var mycket högre. Faktum är att fattigare individer som besökte naturen flera gånger i veckan hade nästan lika högt välbefinnande som de rikaste respondenterna.

– Vad resultaten visar är att fördelarna med att besöka naturen minst en gång i veckan under hela året liknar fördelarna med en inkomstökning på 1 000 euro per år, sammanfattar doktoranden och huvudförfattaren Leonie Fian från Wiens universitet.

Aktiva besök behövs

Detta mönster var tydligt både för Österrike som helhet och för dem som bor inne i Wien, men det krävs aktiva besök i naturen för att ha effekt. Det räcker inte att bo nära grönska. Forskarna menar därför att det krävs större insatser för att underlätta för personer från alla samhällssektorer att få tillgång till naturmiljöer för rekreation.

– Särskilt för människor med lägre inkomster är det viktigt med information om attraktiva naturliga rekreationsområden i närheten och deras tillgänglighet via kollektivtrafik. Naturområdena bör därför också vara lättillgängliga med kollektivtrafik på helgerna, säger Arne Arnberger från universitetet för naturresurser och biovetenskap i Wien.

I Sverige avverkas stadsnära skog i samma takt som övrig skog och utvecklingen går mot att barn får allt mindre tillgång till grönområden att vistas i. Barn till vårdnadshavare som har grundskola som högsta utbildning eller som är utrikesfödda har dessutom oftare sämre tillgång till grönområden i sin boendemiljö jämfört med barn till vårdnadshavare som har högre utbildning eller är inrikesfödda.

Källa: Health & Place och University of Vienna