Naturvårdsverket: Så beräknas antalet vargar

I förra veckan riktade Svenska Rovdjursföreningen återigen kritik mot Naturvårdsverket för deras sätt att räkna vargar i Sverige. Föreningen menar att antalet är betydligt färre än vad myndigheten kommer fram till. Nu svarar Naturvårdsverket på kritiken och förklarar hur inventeringen går till.

Den 1 juni gick Naturvårdsverket ut med ett pressmeddelande att det fanns “395 vargar i Sverige i vintras“. Ett besked som möttes av mothugg från Svenska Rovdjursföreningen som menar att antalet skulle kunna vara så få som 272, vilket är under den nivå på 300 vargar som Naturvårdsverket har rapporterat till EU som referensvärdet för gynnsam bevarandestatus för varg.

Egentligen är det en nästan omöjlig fråga att besvara så exakt som dessa siffror gör gällande. Dels för att det faktiska antalet inte är 395 utan att det är “90 procent säkert att antalet den 1 oktober 2020 låg mellan 320 och 480”. Men också för att antalet vargar varierar stort under året. 

Mycket vargar just nu
Vid den här tiden, i början på sommaren när vargarna fått valpar, är de som flest. Just nu har vi till exempel sannolikt betydligt fler än 395 vargar, trots vinterns licensjakt. Men undan för undan under resten av året dör många vargar. Unga djur dör till exempel redan under sommaren och framför allt är det de unga vargar som årligen vandrar ut ur sina födelserevir som dör. Det dör också vargar i licensjakten som i vintras pågick den 2 januari till och med den 5 februari, i skyddsjakt för att förebygga och förhindra “allvarliga skador” på renar, tamboskap och hundar, i illegal jakt, som är den största dödsorsaken för vargar i Sverige och dessutom dör vargar av sjukdom, av att bli ihjälsparkade av älgar och när de blir påkörda i trafiken.

Naturvårdsverket använder flera olika underlag och det som jämförs mellan år är inventeringen av antal individer per den 1 oktober. Andreas Zetterberg, chef på Viltanalysenheten, förklarar hur det går till:

– Vi beräknar på lite olika sätt beroende på ändamålet. Framför allt räknar vi på vargar med matematiska prognosmodeller. Då utgår vi utifrån säkra siffror och kunskap. Inventeringsresultat per den 1 oktober är en sådan siffra och vi har gjort på samma sätt i alla år. Vargar spåras och vi använder även DNA. Inventeringsresultatet kombinerar vi sedan med kända siffror som till exempel hur många som skjuts i skydds- och licensjakt. Därtill kommer alla okända siffror från andra dödsorsaker genom att de ingår i nettotillväxttakten som varierar mellan ca 10% – 20% per år. 

Hittar 97 procent
Familjegrupper och revirmarkerande par räknas direkt i fält och enligt Andreas Zetterberg hittar de då 97 procent av alla vargföryngringar i Sverige. De övriga procenten är sådana vargar som missats, men som upptäckts i senare inventeringar. Det kan till exempel vara ungar som fötts som de missat. 

Den omdebatterade faktorn tio, som används för att multiplicera antalet familjegrupper och få fram ett ungefärligt, totalt antal vargar anser Andreas Zetterberg vara väl underbyggd.

– Det gjordes för länge sedan en studie som kom fram till att det totala antalet vargar motsvarade ungefär tio vargar per föryngring. Sedan dess har siffran ifrågasatts. Bland annat på grund av att revir blivit tätare och att licensjakt påverkar. Därför har vi vid två tillfällen försökt samlat in DNA från alla vargar och försökt räkna alla individer. När vi räknat på det sättet hamnar vi dock väldigt nära tio. Vi hade en parallell DNA-inventering av alla vargindivider 2017-2018 som ingick i en ny typ av populationsuppskattning (länk till publikation Bischoff 2019). Vi hamnade på 9,8 i snitt (9,5-10,2; 95% konfidensintervall). Vi gjorde om samma omfattande individräkning via DNA 2019-2020 (länk) och resultaten kommer snart att publiceras men vi verkar hamna i samma härad.

Det innebär dock inte att siffran tio är huggen i sten. Det kan vara väldigt olika från år till år och om de kommer fram till andra resultat framöver så kan siffran komma att ändras. Men Andreas Zetterberg berättar att de helst skulle vilja slippa använda en omräkningsfaktor över huvud taget. 

– Vi jobbar mot att räkna exakt antal individer direkt i fält istället. Då behöver vi inte längre diskutera omräkningsfaktorn, men tills dess ändrar vi inte i den här siffran. Det viktigaste är att följa populationsutvecklingen på ett jämförbart sätt.

Så den troligaste förändringen framöver blir att ni helt ändrar beräkningssystem snarare än att omräkningsfaktorn ändras?
– Ja, det blir mer jämlikt och då hoppas jag också att man kan reda ut eventuella missförstånd, som att vi inte skulle räkna med döda vargar. Inventeringen visar antalet per den 1 okt, men vargantalet svänger jättemycket under året och vi använder självklart även siffrorna om döda vargar i våra populations- och prognosmodeller.

Skulle vargarna istället räknas nu under sommaren när alla valpar har fötts skulle antalet vara betydligt större. Skulle de räknas efter licensjakten är antalet betydligt färre.

– Jag skulle önska att folk och media inte fokuserade så mycket på exakta antal. Det är bättre att se på trenderna om vargarna ökar eller minskar och framför allt: den genetiska statusen. Vi behöver ha ett stadigt inflöde av vargar från Finland och Ryssland, minst en varg vart femte år. Men det går åt rätt håll och i dagsläget minskar inaveln sakta. Bland annat för att förvaltningen oftare skyddar genetiskt viktiga vargar. Det får stor effekt.

Andreas Zetterberg menar att beräkningarna kan vara bland de bäst underbyggda i världen och att man har väldigt bra kunskap om landets vargar.

– Vi har ett släktträd över Sveriges vargar som är nästan helt tätt från de första vargarna som bildade revir i Sverige. På så sätt kan vi enkelt se om vi missat någon. Jag skulle säga att vi har väldigt bra koll på vargarna i Sverige. 

Det borde innebära att ni också har väldigt bra koll på var och när det sker illegal jakt?
– Ja, jag är rätt säker på att länsstyrelserna har god koll på var man misstänker att det sker illegal jakt. 

Men det är svårt att utreda den omfattande tjuvjakt på varg?
– Det är solklart så att länsstyrelsen kopplar in polisen som försöker utreda så mycket som det går, men ja, det är svårt.