Proppfull parkeringsplats till naturreservat. Foto: Erik Hansson
På många håll i världen är överturism ett reellt problem. Det kommer så mycket turister på kort tid till samma plats att det får “negativ påverkan på såväl lokalbefolkningens livskvalitet som på turisternas upplevelse av platsen”. Även i Sverige har det uppstått överturism, åtminstone lokalt och tillfälligt och på Naturvårdsverket följer man utvecklingen.
Nils Halllberg är miljörättsjurist på Naturvårdsverket. Han berättar att fenomenet överturism är relativt nytt i Sverige och att det behövs bättre kunskapsunderlag för att kunna arbeta fram långsiktigt hållbara lösningar och för att tillfullo förstå konsekvenserna av detta.
– Överturism är alltså inget vi ser överallt och hela tiden, utan snarare lokalt på vissa platser och då oftast under vissa avgränsade perioder. Då den ena platsen sällan är den andra lik vad gäller specifika förutsättningar och utmaningar så krävs också att platsspecifika lösningar diskuteras fram och implementeras.
Det finns till exempel platser som upplevt överturism både i skyddad och icke skyddad natur, samt både i tätortsnära natur och från platser som ligger i relativ glesbygd. Ett exempel som han tar upp är Vålådalens naturreservat i Jämtland, där bland annat den så kallade Blanktjärnsrundan samt de geologiska formationerna Pyramiderna fått se en femdubbling av antalet besökare på bara fem år (2014-2018). Förslitningen på grund av besökstrycket har lett till att man nu, i varje fall under en period, har ett förbud att lämna leden, förbud mot cykling och ett tillträdesförbud till Pyramiderna. Trots avspärrningar har dock länsstyrelsen bötfällt personer som ignorerat förbuden.
I stora drag ser inte Naturvårdsverket något behov av starkare verktyg för att hantera turismen.
– Tvärtom anser vi att allemansrätten bör bestå, stark och ograverad, just i syfte att erbjuda alla möjligheter till ett rikt friluftsliv som på sikt kan bidra till att vi får en förståelse för naturen och miljön, att vi mår bättre samtidigt som svensk ekonomi stärks. Detta motsäger dock inte att vi – friluftslivets alla aktörer – samtidigt behöver jobba gemensamt för att ta fram förbättrade modeller för samverkan och förbättrade modeller för att ta emot besökare på ett hållbart och fungerande sätt.
Trenden över lag i världen verkar vara en ökad turism och naturbesöken i Sverige verkar ha ökat i samband med pandemin. Ny statistik från SCB visar på en 30-procentig ökning av vistelse i skog och mark under 2021 jämfört med tidigare. Inom vissa grupper var ökningen hela 50 procent. Nils Hallberg berättar att flera undersökningar också visar att människor säger att de kommer att fortsätta vara ute i naturen i större utsträckning. Inte minst i den tätortsnära naturen.
– Vi har dock i nuläget ingen sammanvägd nationell bild över om detta enbart är något som tagit sig uttryck i form av ett ökat besökstryck på vissa platser under vissa perioder. Om trenden av det ökade intresset för friluftsliv och naturturism består kan det skapa utmaningar i vissa särskilt attraktiva eller kända naturområden, och då behöver utmaningarna kunna hanteras på ett ändamålsenligt sätt. Detta samtidigt som andra platser inte har påverkats alls, eller rent av sett ett minskat antal besökare jämfört med normalt.
På vilka sätt har besökstrycket blivit en utmaning och hur ser ni på framtiden?
– På platser där besökstrycket tidvis blir högt har vi sett att det primärt rört sig om att hantera frågor om nedskräpning, slitage i naturen, fulla parkeringar och trängsel, inte sällan också tendenser till konflikter mellan olika kategorier av friluftslivsutövare. Innan alla friluftslivets aktörer har fått chansen att i samverkan ta fram, implementera och utvärdera nya modeller och idéer kring besökarförvaltning för sådana populära besöksmål är det näst intill omöjligt att sia om vilka framtida utmaningar vi mer långsiktigt kan tänkas stå inför.
Eftersom utmaningarna både varierar beroende på aktörer och beroende på om det är i skyddad natur eller inte så finns det ingen “generell verktygslåda som kan tillämpas överallt och i alla situationer”, som Nils Hallberg uttrycker det.
– En viktig åtgärd är att se till att kunskapen om allemansrätten fortsätter gå i arv. Det är genom att vi berättar om den och håller den levande och aktuell som vi också värnar om den. Vidare måste hänsyn tas till vilken typ av natur det är frågan om, vilka aktiviteter som genomförs i den naturen samt vilka eventuella problem de ger upphov till, och som därmed behöver hanteras. Gör man en internationell utblick rörande överturism ser man att det många gånger inte nödvändigtvis handlar om att inskränka besökares tillgång till naturområden, utan snarare om att administrera hela besökskedjan på ett effektivt och hållbart sätt. Det kan röra sig om allt ifrån hur man reser till och från besöksmålet, till hur man vid själva besöksmålet jobbar med information och kanalisering genom tillrättaläggning med mera.
Vilka budskap skulle ni vilja kunna nå ut med till besökare i svenska naturen?
– Vi önskar alla besökare hjärtligt välkomna ut i den svenska naturen! Ta till vara på och njut av de fantastiska möjligheter vår svenska allemansrätt ger! Tänk dock gärna på att med rättigheter kommer också skyldigheter – du måste själv ta reda på i förväg vad som gäller för att du inte ska störa eller förstöra. Som nyttjare av allemansrätten är du oftast gäst i naturen på någon annans mark, där också andra rättighetsinnehavare och intressen kan finnas. Du behöver kanske också samsas med andra besökare. Var snäll mot naturen, djuren och alla andra som vill njuta av den!
