Mnemosynefjärilen är starkt hotad både i Sverige och Europa, men naturvårdsinsatser i Östhammars kommun har fått arten att öka från ett 20-tal individer 2004 till över 500 i år.
Det är Uppsalastiftelsen och länsstyrelsen som länge arbetat med att återskapa fjärilens livsmiljöer. Den behöver växten nunneört som föda åt sina larver och vill som fullvuxen ha hagmarker med en mosaik av dungar, öppna ängar och vindskydd.
LÄS ÄVEN: • Projekt för att rädda hotad fjäril igång
Mnemosynefjärilen behöver öppna marker, men de får inte betas för mycket.
– Fjärilen trivs på betesmarker där det varken vuxit igen eller betats för mycket, därför har flera djurägare i närheten hjälpt till att anpassa sin betesmark efter det, säger Maria Hoflin från Upplandsstiftelsen till SVT Uppsala.
Som i så många andra fall gynnar återskapade livsmiljöer för menmosynefjärilen även många andra arter fåglar, fjärilar, bin och andra insekter.
– Bevarar vi mnemosyne så bevarar vi också det värdefulla odlingslandskapet, där en mängd andra arter också trivs och vinner en stor biologisk mångfald, sa Annika Lydänge som är biolog på länsstyrelsen, till P4 Blekinge 2017.
I dagsläget finns mnemosynefjärilen bara kvar på några få platser i Blekinge, Norrtälje, Sundsvall och Uppsalatrakten. Den känns igen på sina dubbla svarta prickar på framvingarna, men kan misstas för hagtornsfjäril eller den betydligt vanligare kålfjärilen.
Källor: UNT och SVT Uppsala