Efter att en talgoxe hackat ihjäl gråsiskan kommer fler talgoxar fram och äter av småfågeln. Foto: Erik Hansson
På Mats Karströms matning i Vuollerim fick jag i vintras uppleva ett fenomen som vi skrivit om tidigare här på Natursidan – nämligen att talgoxar kan attackera och till och med hacka ihjäl och äta mindre fåglar.
Vid den aktuella matningen fanns det gott om mat åt småfåglarna, men det visade sig snart att en eller flera talgoxar hade en annan plan. Det såg först ut som att talgoxen enbart jagade bort en gråsiska och jag tänkte inte mer på det. Men andra gången det hände såg jag tydligt att talgoxen flög på en intet ont anande gråsiska, greppade den i klorna och försökte hacka mot den. Efter några sekunders vilt flaxande kamp kunde gråsiskan komma loss och flyga iväg, tätt följd av talgoxen.
Jag såg inte var de tog vägen, men efter ett tag hände det igen. Exakt samma scenario. Några sekunders kamp följt av en lyckad flykt. Efter ungefär fyra attacker blev kampen lång. Den varade i minst en minut, men till slut kom gråsiskan återigen loss och kunde fly.
LÄS ÄVEN: • Talgoxar som äter småfåglar – utspritt fenomen som dokumenterats länge
Femte gången blev dock jakten framgångsrik för talgoxen. Efter en flera minuter lång kamp hackades gråsiskan ihjäl och minst två talgoxar turades sedan om att äta av den döda fågeln.
De andra gråsiskorna flydde varje gång det skedde en attack, men var snart tillbaka på marken igen och även efter fem attacker och med talgoxar käkandes av deras artfrände visade de inte upp någon rädsla för talgoxar.
Jag är tyvärr osäker på om det var samma individer hela tiden, men jag tror åtminstone att det var samma gråsiska eftersom den verkade försvagad på slutet.
Gråsiskan är en utpräglad flockfågel, som ofta hörs kvittra när de anländer vid fågelborden. Foto: Gunilla Falk
Att talgoxar attackerar småfåglar är inget nytt fenomen. Vi skrev om det 2013 efter rapporter från Finland där talgoxar dödat tio gråsiskor och en gulsparv vid en och samma matning. Enligt Anders Wirdheim, före detta informationsansvarig på SOF BirdLife, får föreningen årligen in rapporter från vintermatningar där beteendet observerats.
Observationer har också gjorts betydligt längre bak i tiden än så. 1975 skrev författaren Barnes i boken ”The Titmice of the British Isles” om ”mordiska tendenser hos talgoxar”, som förutom att attackera andra fåglar för föda, även dödade svartvita flugsnappare för att ta över deras bon. J.L. Caris rapporterade 1958 om hur en talgoxe setts flyga iväg med en kungsfågel som den dödat med hugg mot bakhuvudet. Till och med i århundradet innan, 1899, skrev Howard Saunders om hur ”talgoxar attackerar små och svaga fåglar, krossar deras skallar med sina kraftiga näbbar för att komma åt deras hjärnor och det är även känt att de behandlar fladdermöss på liknande sätt”.
Med tanke på att det även rapporteras om att varfåglar gärna besöker fågelmatningar i bebyggelse för att ta lättplockade gråsiskor så vore det nog inte dumt för gråsiskorna om de började utveckla ett lite effektivare flyktbeteende när de sitter på marken och äter.
