Gå till innehållet

Naturpodden: Vandring i vargarnas spår

Maria har hittat en plats där flera vargar passerat, men att ta reda på exakt hur många vargar som gått här är inte lätt.

Naturpodden är en podcast som görs av personal på naturmuseet Biotopia i Uppsala. I det här avsnittet får vi följa med till Glamsenreviret och lära oss mer om dessa fascinerande djur.

LÄS MER:Tidigare avsnitt i Naturpodden.

“Att följa en grupp vargar kan vara ett riktigt äventyr. I en del vargrevir kan äventyret bli inte helt olikt Game of Thrones genom incestuösa förhållanden och våldsam bråd död. Och hur kan man få reda på vargarnas släktskap? Jo, genom att samla in spillning och få deras dna kartlagt. Maria Brand och Emil V. Nilsson från Naturpodden åkte till vargreviret Glamsen mellan Älvkarleby och Gävle för att vandra i vargarnas spår. 

Hur många vargar finns det i området?
Knapp tio stycken. Som mest var de elva individer i början på hösten, men sedan har en fjolårsvalp blivit påkörd på E4 och en har vandrat förbi Piteå (!) under hösten. Den tidigare reproducerande hanen är försvunnen sedan 2016. Det händer mycket i vargarnas värld. 

Maria och Emil hittade hår och en benbit på en plats där vargarna hade vandrat runt väldigt mycket. Det kan ha varit en släktplats, ett ställe där vargarna har haft ett byte tidigare och fortfarande återkommer till för att hitta de sista resterna. Vargarna äter nästan allt på sina byten, till och med ben och päls.

Är de släkt med varandra?
Ja, tiken och den första hanen hade samma mormor och morfar. Samtidigt så bär tiken på anlag från den legendariska invandrade finsk-ryska varghanen som kallas Galvenhanen. Han är legendarisk eftersom han blev runt tolv år gammal, en högaktningsvärd ålder för en varg i Skandinavien, och han tros ha bidragit till sju valpkullar under sin livstid.

När kom de dit?
Hösten 2014 var första gången som länsstyrelsen konstaterade att det var två vargar som gick tillsammans i området. När de går tillsammans på det där sättet betyder det att det är en tik och en hane som fattat tycke. Det visade sig att tiken var från Rialareviret (som inte finns längre) norr om Stockholm och hanen var från Lokareviret mellan Västmanland och Örebro län. 

Baktass (nederst) och framtass av varg. Framtassen är här ungefär 10 centimeter. Baktassen är något mindre och ser ofta lite smalare ut.

Är de hotade?
Inte i nuläget. De här vargarna har hållit en väldigt låg profil, de har inte attackerat tamboskap eller jakthundar. Deras för människor rätt så anonyma närvaro kan kanske bidra till deras fortlevnad. Men de är hotade av inavel.

Vad kan man få vara med om när man spårar varg?
Ibland nästan ingenting, men ju längre man följer spåren bakåt (man ska alltid bakspåra färska spår) desto mer kan man få se. Det kan vara revirmarkeringar i form av krafs och urin — både honan och hanen i det reproducerande paret kissar med lyft ben 

Kan man skilja varg från hund på spåren?
Egentligen inte. Det finns hundraser som har tassar med samma storlek som vargar även om de flesta vanligare hundraser har lite mindre tassar. Oftast rör sig hundar annorlunda än vargar, man brukar säga att hundarna inte rör sig lika energibesparande. Bäst är det egentligen att följa spåren bakåt tills man hittar spillning. Vargspillning innehåller oftast mycket ben och hår, och dessutom luktar de något fruktansvärt illa — lik och kadaver liksom. 

Hur påverkar vargarna andra djurarter i området?
Det brukar ses havsörn och kungsörn i området om vintrarna, kanske kan de dra nytta av vargarnas byten. Sedan finns det förvånansvärt mycket älg, rådjur och vildsvin i området, men det är ju inte omöjligt att det blivit lite mindre älg sedan vargarna slog sig ner i området. Tyvärr fick vi inte se någon örn när vi var där, men vi såg gott om spår av andra djur. Andra gånger när vi har varit i området så har vi sett lodjursspår. 

Emil tar ett spillningsprov för dna-analys. Provet läggs i ett rör med gul slilikagel som suger upp fukten för att förhindra nedbrytning av dna. Röret skickas sedan till Viltskadecenter, SLU, som när analysen är färdig lägger upp resultatet i form av en individkod på Naturvårdsverkets webbsida rovbase.se

I avsnittet får ni följa med Maria Brandt och Emil V. Nilsson när de spårar i Glamsenreviret. Vi hör också Sebastian Olofsson, ansvarig för rovdjursinventeringar på Länsstyrelsen i Uppsala län, som berättar om vargarnas släktskap.”

Läs mer och lyssna på Naturpodden

Lyssna på programmen här på Natursidan eller i en app på en smartphone. Några kända alternativ är Apple Podcaster eller Spotify. När du laddat hem programmet söker du efter podcastens namn i podcastprogrammet.

Skänk ett bidrag till Naturpodden via Swish: 1235567870 (märk gärna bidraget med “podd”).
Kontakta Emil V Nilsson.

Mer att läsa