Naturpodden: Magnus Kasselstrand och den oskyddade skogen
Han är fågelskådaren som ville göra något vettigt innan han kilar vidare. Ända sedan han började att inventera oskyddade skogar för fyra år har han letat efter arter som kan få ett avverkningsanmält område att stå kvar. Sedan dess har Magnus ansträngningar på fritiden gjort så att flera hundra hektar skog räddats från sågklingan.
Jag träffar Magnus Kasselstrand i en skog utanför Dalhem i nordöstra Småland. Han är engagerad i Tjust fågelklubb som arbetar med hela ekosystemet, inte bara fåglarna. Här uppåt gränsen till Östergötland finns det fortfarande en del naturskogar kvar i ett landskap som annars är sargat av skogsbolagen. Skogen som vi befinner oss i ska visa sig vara ett hem åt arter som järpe, knärot och grön sköldmossa.
Vettigare än fågelskådning
Magnus har länge varit fågelskådare men har på äldre dagar börjat inventera oskyddade skogar för att hjälpa skogsbolagen att följa lagen.
– Jag tyckte att jag behövde göra något vettigt. Man har ju begränsad tid kvar i livet, och den skog som fanns på 1960-talet är ju till stora delar borta idag. Det var därför som jag ville försöka rädda den skog som finns kvar. Nu har jag varit i en 400 avverkningsanmälningar och kikat.
Magnus mår bra av sitt nya skogsintresse. Han hittar nya oskyddade skogar tack vare karttjänsten Skogsmonitor. Det handlar inte bara om att han känner att det är meningsfullt att rädda skogar från kalavverkning, utan också att han får röra på sig. Och han blir en upptäcktsresande i sitt eget landskap:
– Jag kommer till nya ställen som jag aldrig hade kommit till annars, berättar han. Och det står ett antal hundra hektar gammal skog kvar, som inte hade funnits längre om jag inte varit där.
Idag är det ett lagbrott att hugga ner en skog med arter som knärot, ullticka och tallticka. När Tjust fågelklubb överklagar att Skogsstyrelsen inte avstyrt en avverkning till Mark- och miljödomstolen så får de oftast rätt. Just knäroten har väckt en onödigt hätsk debatt, menar Magnus, men tycker samtidigt att det är en väldigt bra indikatorart för skog med höga naturvärden.
– Den här skogen som vi står i nu har alla kriterier och indikatorer på att vara en skyddsvärd skog, förklarar Magnus. Den är tät och ogallrad med olika arter av träd, vi har kärrmarker och mycket död ved. En järpe spelar och runt mig där jag står finns det kanske hundra rosetter av knärot.
Grön sköldmossa är skyddad av EU
När vi kommer till en del av skogen med gott om rejält murkna lågor av gran börjar Magnus spana efter en liten mossa längs med trädstammarna.
– Här ligger en granlåga som i stort sett har börjat förmultna. Då brukar det vara intressant att titta på de delar som håller på att bli som mjöl. Där kan nämligen grön sköldmossa växa.
Till skillnad från knärot, som är fridlyst enligt svensk lagstiftning, är grön sköldmossa fridlyst tack vare EU:s art- och habitatdirektiv. Det betyder att svenska regeringen inte har samma rådighet över artens juridiska status.
Idag är avverkningsanmälningarna överklagade. Mark- och miljödomstolen har fattat ett beslut mot skogliga åtgärder tills Skogsstyrelsen bestämt sig för hur de ska gå vidare efter att de blivit uppmärksammade på Magnus alla artfynd.
Läs mer och lyssna på Naturpodden
Lyssna på programmen här på Natursidan eller i en app på en smartphone. Några kända alternativ är Apple Podcaster eller Spotify. När du laddat hem programmet söker du efter podcastens namn i podcastprogrammet.
Skänk ett bidrag till Naturpodden via Swish: 1235567870 (märk gärna bidraget med “podd”).
Kontakta Emil V Nilsson.
