Naturpodden: Jonas Ettemo om säkerhet på naturis
Naturisar kan erbjuda stora naturupplevelser på vintern, men många är oroliga över säkerheten. Här går skridskoentusiasten Jonas Ettemo igenom grunderna. Han har åkt långfärdsskridskor sedan början av 1990-talet och gått igenom isen fler gånger än han kan minnas.
Jag träffar Jonas Ettemo vid Dalkarlskärret i Hammarskogs naturreservat strax söder om Uppsala. När jag kommer är han redan ute och åker skridskor med en vän så att det riktigt sjunger i isen. Dalkarlskärret är en liten sjö som lägger sig tidigt och enligt Jonas är det redan minst fem centimeter kärnis.
Innan vi börjar prata om säkerhet så frågar jag Jonas om han haft några stora naturupplevelser ute på isarna. Det här är ju ändå Natursidan.
– Vi har ju en följeslagare och det är havsörnen. Med jämna mellanrum ser vi lodjursspår, vi brukar även se vildsvin och den stora vildsvinsupplevelsen var ner mot Hjulstabron [söder om Enköping] när vi kommer in mot ett sund så låg det en hel kull med vildsvin infrusna i isen. Lite makabert, men storslaget.
Kunskap, utrustning och sällskap
Många är lite oroliga över naturisar, men Jonas har testat isen både när den håller och när det brister. Han har plurrat så många gånger att han inte håller räkningen, men med rätt utrustning är det inte något stort problem. Det har också gjort att han blivit riktigt duktig på att veta när isen håller.
– KUS är en förkortning som står för kunskap, utrustning och sällskap. Så innan man ger sig ut bör man ha någon form av kunskap.
Jonas tipsar om att man kan gå med i en förening som håller på med skridskor på naturis, eller så kan man läsa på i böcker, men det allra viktigaste är att man är ute på isen och lär sig. På så sätt kan man få kunskap. När det kommer till utrustning så är Jonas lite okonventionell.
– Jag tycker faktiskt att ispiken, vårt känselspröt, är det absolut viktigaste säkerhetshjälpmedlet ute på isen. För har jag en bra ispik och använder den så hör jag när isen börjar bli annorlunda, den ser annorlunda ut – då är den annorlunda och då har man två val. Antingen så går man inte ut på den isen, eller så går man runt den.
Fem centimeter kärnis
En kärnis på minst fem centimeter håller för minst 125 kilo per kvadratmeter, men det går inte att förlita sig bara på det. Tjockleken kan variera och isens bärighet försämras på våren. Men det behövs mer utrustning än bara en ispik för en säker isfärd. En mobiltelefon ska man ha med sig så att man kan ringa och larma om något händer. Isdubbar behövs för att kunna ta sig upp ur vattnet om man går igenom isen och man ska ha med sig ett ombyte i en vattentät påse. Packar man ner ombytet i en ryggsäck så fungerar den utmärkt som flytväst om oturen är framme och man hamnar i vattnet.
– Men då är det viktigt att man har ett grenband på ryggsäcken så att man ligger högt i vaken, förtydligar Jonas.
Film: Sjöräddningssällskapet.
Minneslista: Ha med dig detta ut på isen
- Kunskap
- Utrustning
- Ispik
- Isdubbar
- Ombyte i vattentät påse
- Ryggsäck med grenband
- Mobiltelefon, vattentätt
- Minst en i sällskapet ska ha räddningslina
- Sällskap
Jonas tipsar även om Skridskonätet där det även finns mer information om säkerhet.
Läs mer och lyssna på Naturpodden
Lyssna på programmen här på Natursidan eller i en app på en smartphone. Några kända alternativ är Apple Podcaster eller Spotify. När du laddat hem programmet söker du efter podcastens namn i podcastprogrammet.
Skänk ett bidrag till Naturpodden via Swish: 1235567870 (märk gärna bidraget med “podd”).
Kontakta Emil V Nilsson.
