Naturpodden: Johan Landenmark, Isak Isaksson och de stora rovdjuren
Sverige skulle behöva arbeta hårdare för att uppnå långsiktigt livskraftiga populationer av rovdjur och för ökad samexistens mellan rovdjur och människor. För att få reda på hur Naturskyddsföreningen arbetar med dessa frågor träffade Emil V. Nilsson både Johan Landenmark och Isak Isaksson i Florarnas naturreservat där det fortfarande finns vargar och lodjur kvar.
Isak Isaksson och Johan Landenmark från Naturskyddsföreningen inne i Norrbergskojan, Florarnas naturreservat, Uppland.
Det ligger en decimeter snö när vi kommer fram till Vika gård i utkanten av Florarnas naturreservat. Snart är vi ute på Vikasjöns is och skidar söderut. Johan Landenmark och Isak Isaksson är båda biologer och jobbar som sakkunniga på Naturskyddsföreningens rikskansli i Stockholm. Föreningen har satsat extra på arbetet med stora rovdjur nu när Sveriges regering har anammat en politik som riskerar att leda till att vargen återigen utrotas. Men vad är det rent konkret som de arbetar med på Naturskyddsföreningen med dessa frågor? Vi går in i den mysiga Norrbergskojan för att fortsätta samtalet.
Isak Isaksson och Johan Landenmark från Naturskyddsföreningen skidar över Vikasjön i Florarnas naturreservat, Uppland.
Akut läge för vargen
Den metod som stora rovdjur förvaltas med i Sverige idag handlar i princip bara om jakt. Det handlar om att döda vargar, lodjur, björnar och järvar – arter som är strikt skyddade enligt EU:s art- och habitatdirektiv och därför, i strikt bemärkelse, inte får dödas annat än i extrema undantagsfall. Men det kan komma att ändras, mycket på grund av vår landsbygdsministers arbete mot vargen i Sverige och inom EU. Isak Isaksson menar att vi som värnar om naturen nu måste öka vårt engagemang.
– Vargen är ju ändå en framgångssaga, som mest hade vi 450 vargar i Sverige. Men nu är det dags igen, nu har vi en regering som gör allt för att sabotera all biologisk mångfald, inklusive för rovdjuren. Nu har vi förstärkt på Naturskyddsföreningen så att vi ska kunna jobba mer med rovdjur just för att det är ett akut läge.
Sverige gör egen tolkning för att försämra skydd
Grunden för EU:s art- och habitatdirektiv är Bernkonventionen. EU:s medlemsstater röstade i september 2024 för att vargens status ska ändras från strikt skyddad djurart till skyddad djurart, ett förslag som även Bernkonventionens ständiga kommitté nu bifallit. Nästa steg är att även skyddsstatusen ändras i art- och habitatdirektivet. Johan Landenmark förklarar vad det är som hänt:
– Sverige har på den senaste tiden verkat för att man ska sänka skyddsstatusen för varg i EU. Det finns undantagsregler för förbuden som gäller för att avsiktligt döda de strikt skyddade rovdjuren, men inom Sveriges egen förvaltning har man gjort andra tolkningar av undantagsreglerna som tillåter betydligt mycket mer dödande än andra länder.
För visst finns det undantag, men det är mycket specifika krav som måste vara uppfyllda för att de ska gälla. Sverige har gjort en helt annan tolkning av dessa undantag än vad till exempel Tyskland har gjort. För Tyskland har inte tillåtit licensjakt och har varit mycket restriktiv med skyddsjakt trots att de nu har över 1600 vargar i landet. Därför kommer förändringen av vargens skyddsstatus i EU knappast påverka Sveriges vargförvaltning nämnvärt.
– Många länder har följt vargdebatten i Sverige. Vi har en ganska liten vargpopulation men en mycket hård förvaltning, berättar Johan Landenmark.
Pinsamt få vargar i Sverige
Det verkar vara så att rovdjurspolitiken i Sverige framför allt dikteras av starka intresseföreningar som är mot varg snarare än allmänhetens intressen (länk till opinionsundersökning, pdf), till viss del även oavsett vilken politisk färg som regeringen har haft. Naturskyddsföreningen har bland annat skrivit ett brev till EU-kommissionen som uttrycker stor oro över regeringens starka påtryckning om att sänka vargens referensvärde för gynnsam bevarandestatus i Sverige av rent politiska motiv, något som åsidosätter gedigen vetenskap.
– Jag tycker det är pinsamt att vi inte kan tillåta en större stam av vargar i Sverige. Man ska komma ihåg att Naturvårdsverket för några år sedan fick i uppdrag att ta reda på vilka län som var intresserade av att ta emot vargar österifrån och det var inga län som tackade ja till detta erbjudande. Så hur ska man då lyckas sänka referensvärdet till det politiskt bestämda målet när det bygger på att man måste få in friska gener från öster? Dagens vargar är lika nära släkt som helsyskon, berättar Isak Isaksson.
I Florarnas naturreservat rör sig en varghane född i Norge som kan minska inaveln i den skandinaviska vargpopulationen. Han kallas för Ronny efter en naturbevakare i området och rör sig tillsammans med en äldre tik som kallas för Flora. För även om det ser nattsvart ut rent politiskt i Sverige så finns det hopp i naturen. Vargar och lodjur bryr sig inte om människornas politik. Deras fokus är betydligt mer jordnära. Kanske kan vi lära oss något av dem?
