Naturpodden: Järvens väg söderut – intervju och spårning med forskare

Järven är kanske ett av våra minst kända rovdjur. Nu expanderar den sitt utbredningsområde söderut, men vet du hur man känner igen ett järvspår om du skulle stöta på det? Och vad behöver järven för klimat för att kunna leva? Naturpoddens Maria Brandt har letat spår med järvforskaren Malin Aronsson.

LÄS ÄVEN: • Tidigare avsnitt i Naturpodden.

Maria Brandt står omgiven av fjälltoppar, mitt i en knotig och slingrande fjällbjörkskog med någon enstaka gammeltall här och där. Snön ligger djup, dryga meter, och det är flera decimeter nysnö. Bredvid Maria står Malin Aronsson, järvforskare på Stockholms universitet och forskningsstationen Grimsö som drivs av SLU.

– Jag har hört att det håller på att bli fler järvar i Sverige, frågar Maria.

– Jajjemen, svarar Malin, det blir det! Järvstammen har ökat stadigt, kan man säga, och den har ökat både i antal och utbredning.

LÄS ÄVEN: • Fler järvar i landet, men fortfarande inte gynnsam bevarandestatus

Fram till början av 1800-talet fanns järven regelbundet i hela Norrland och ner till Värmland och Dalarna. Söderut har det fångast enstaka järvar ända nere i Skåne, Blekinge och Småland. Men sedan minskades dess utbredning på grund av intensiv jakt, bland annat för dess fina päls som var uppskattad hos furstar och stormän. Järven trängdes tilllbaka till Norrlands inland och när den slutligen fredades 1969 fanns det bara några hundra individer kvar i hela Skandinavien. Sedan dess har järven återhämtat sig sakta, men de senaste tjugo åren har de börjat expandera söderut. Frågan är — kommer de att etablera sig i Uppland?

– Idag finns det järv etablerad hela vägen ner till norra Värmland och södra Dalarna, säger Malin, inte alls långt ifrån Uppland.

– Men man hör ofta att järven lever på ren, så utanför renbetesland, vad äter järven då?

– Det är faktiskt en väldigt bra fråga faktiskt för kärvens utbredningsområde överlappar till stor del med renskötselområdet, och renen är det viktigaste bytesdjuret för järv i Sverige, och den kan både döda renen själv fast den bara väger 10-15 kilo, men järven äter också as från andra stora rovdjur, framför allt är det lodjurens byten som den utnyttjar. Men om man kommer till områden där det inte finns någon ren överhuvudtaget, så som det skulle vara i Uppland men så som det redan är i södra Dalarna och norra Värmland där järven finns idag, där jagas det en hel del älg. Och under älgjakten blir det mycket slaktrester i skogen som järven kan hämta och gräva ner i sina gömmor. Men järven kan också utnyttja byten av lodjur och varg, det har vi sett att de gör i söder. Men järven kan också jaga själv, den kan fälla rådjur och älvkalv, bäver, skogsfågel och hare. Järvarna nere i skogen, dom har vi börjat studera nu på senare år för att det kan ju vara stora skillnader på hur de lever där jämfört med fjälljärvarna. Så det finns mycket att undersöka.

LÄS ÄVEN: • Naturfilm: Sveriges sydligaste järvföryngring

Så skidar Maria och Malin iväg längs med fjällsluttningen och de skrattar glatt när Maria är nära på att falla. Snön är mjuk och djup, det är lätt att falla men svårt att slå sig. När de väl hittar järvspår så är snön så lös att det är svårt att se trampdynorna, men Malin känner igen spårlöpan på att den sätter sina stora tassar så tätt. Och vem vet, nästa vinter kanske det kommer en ung järvhane och springer förbi Älvkarleby? Det har hänt förr.