Naturpodden: Expert förklarar rödlistan och kopplingen till hotade arter

Emil V. Nilsson från Naturpodden har träffat Ulf Gärdenfors, nybliven pensionär och tidigare ställföreträdande chef på ArtDatabanken. De åkte till Fiby urskog, ett litet naturreservat strax nordväst om Uppsala, för att prata om rödlistan, hur en art blir rödlistad och hur rödlistan kan kopplas till biologisk mångfald, något som Ulf Gärdenfors antagligen är den mest kompetenta personen i Sverige att svara på.

LÄS ÄVEN: • Tidigare avsnitt i Naturpodden.

Hur skulle du presentera dig själv?
— Jag är emeritus (pensionerad professor) sedan några få dagar, jag har jobbat på ArtDatabanken som professor i naturvårdsbiologi och jag har också varit ställföreträdande chef. Jag har jobbat där i 26 år.

Har du varit med sedan ArtDatabanken bildades?
— Nästan, alltså formellt började ArtDatabanken 1990, från första juli, och jag blev anställd i första april 1992 för då fick ArtDatabanken en permanent finansiering som gjorde att man kunde anställa några personer.

Vi står vid en nyligen död asp som ligger ner bland några mossbeklädda flyttblock. Om man
utgår från den här aspen, finns det några rödlistade arter som lever just här på aspen?
— Ja, jag är övertygad om att det finns väldigt goda chanser till att det finns cinnoberbagge här. Många tror ju att en rödlistad art är jätteovanlig, och att om man är jätteovanlig så blir man rödlistad — och det där är bara delvis sant. Om det bara finns några få individer kvar av en art, då blir man rödlistad på någonslags automatik. Bara för att en art är ovanlig, sällsynt så behöver man inte bli rödlistad. Finns det tillräckligt många individer och ingen tendens till minskning så blir sådana arter inte rödlistade. Och omvänt, många arter som är rödlistade är ännu inte sällsynta, utan då har de hamnat på listan för att de minskar.

Jag har hört att kungsfågel har hamnat på rödlistan. Den är ju jättevanlig?
— Ja, det är den, men den har också minskat väldig mycket. Den har minskat så pass mycket att den idag är klassificerad som sårbar enligt kriteriet A, det betyder att den har minskat minst 30 procent på tio år eller tre generationer — och det är jättemycket! Det finns ju fortfarande kungsfågel här i Fiby Urskog, men minskningen är en mycket allvarlig varningssignal, verkligen.

Så kungsfågel är rödlistad enligt kriteriet A för att den minskat så mycket. Har vi någon art som är rödlistad enligt kriteriet B här i skogen?
— Ja, B-kriteriet betyder att man har ett litet utbredningsområde men det räcker inte, man kan överleva länge trots det men om det finns tilläggsrisker så kan man hamna på rödlistan. Det kan vara en minskning i antal som då inte alls behöver vara lika kraftig som för kungsfågeln. Det kan också vara en kraftig fragmentering eller att populationen fluktuerar väldigt mycket. Och här i skogen har vi cinnoberbaggen som historiskt har varit utbredd över rätt stora delar av landet men idag har den sina starkaste fästen i Uppland och kring Nedre Dalälven. I övrigt är det bara några få utpostlokaler. Så det är B-kriteriet. C-kriteriet, då har man rätt så små populationer men är inte superovanlig. Om man sedan minskar eller andra tillägg som fragmentering. Där finns ju den spännande bombmurklan här i Fiby Urskog.

— En art som rödlistas enligt D-kriteriet är väldigt ovanlig. Finns det färre än tusen individer klassas arten som sårbar, är det färre än 250 är den starkt hotad och är det mindre än 50 är den akut hotad. För insekter är det ytterst få som uppfyller det, det är oftast fåglar, däggdjur eller kärlväxter.

Men varg finns det ju inte så många av, så den borde passa in där?
— Nej, så varg är förmodligen rödlistad enligt D och kanske C-kriteriet också.

Sedan finns det ju de olika kategorierna också, sårbar, nära hotad och så?
— Precis. Rödlistningssystemet är uppbyggt så att man kan kategorisera alla arter, de som inte uppfyller något rödlistningskriterium kallar vi för livskraftiga och det är ungefär 85 procent av alla arter. Sedan finns det dom som ligger mittemellan hotade och livskraftiga, dom kallar vi för nära hotade. Dom har någon av de varningssignaler som vi pratat om – minskning, populationsstorlek eller fragmentering. Här finns data som pekar på att det är en art som man bör hålla ögonen på. Sedan finns det med ökande risk för utdöende sårbar, starkt hotad och akut hotad.

Och som nära hotad finns arter som man upplever som vanliga, som stare och sånglärka?
— Nja, stare är klassad som sårbar men sånglärka är nära hotad. Vi människor är rätt dåliga på att uppleva förändringar, i synnerhet hos arter som fortfarande är relativt vanliga. Det har vi svårt att ta till oss rent intuitivt.

Vad är bakgrunden till rödlistan, hur började det?
— Ja, alltså, det var internationella naturvårdsunionen (IUCN) som är en sammanslutning, en mycket speciellt organisation som är en blandning av frivilligorganisationer som naturskyddsföreningen, ornitologerna och så vidare, och regeringar. Där började man på sextiotalet med att sätta upp kriterier för arter som man upplevde att de riskerade att dö ut. Då behövde man ett verktyg för att klassificera, kategorisera och prioritera vad man ska göra åt förlusten av arter. De första kriterierna var ganska vaga, det var rätt så mycket fråga om relativt subjektiva kriterier men det var väl det bästa man kunde göra då. Sedan kom det från forskarhåll diskussioner om att rödlistan måste ha mer objektiva, mätbara kriterier som man kan jämföra mot data, och det var i början av 1990-talet. Det resulterade i att IUCN lanserade en helt ny typ av kriterier som är kvantitativa, alltså med tröskelvärlden, så att vem som helst som har samma data ska komma till samma resultat. Så det var ett stort kliv framåt, men samtidigt ledde det till en del utmaningar eftersom den gamla rödlistningen också inkluderade en slags prioriteringsordning för åtgärder. Det nya systemet är frikopplat från det, nu är det mer att betrakta som en analys av resultatet, en forskarrapport — så här är det, de här arterna riskerar att dö ut. I debatten har man
inte alltid lyckats hålla isär det där.

Rödlistan är ju fokuserad på arter, men hur relaterar den till biologisk mångfald?
— Biologisk mångfald är ju ett vagare begrepp, det inkluderar ju olika nivåer — gennivån, artnivån och ekosystemnivån bland annat. Ofta ersätter man artmångfald med biologisk mångfald, men det senare begreppet är mycket bredare och har flera olika definitioner, användningsområdet och olika uppfattningar. Rödlistningen är en bedömning av artnivån av den biologiska mångfalden — status och tillstånd — men det finns andra aspekter av både artmångfald i sig och biologisk mångfald i stort. Det finns de ekologiska interaktionerna, vad biologisk mångfald spelar för roll. Det finns många vinklar på det. Samtidigt så sker ett artbevarande oftast inte så att det enbart gynnar en art, utan det påverkar förhoppningsvis en massa andra arter också genom att avsätta ett reservat eller göra någon naturvårdsåtgärd. Sedan är det ju också så att vi inte riktigt vet vad enskilda arter har för betydelse för ekosystemfunktion idag, den kunskapen har vi oftast inte, så om en art försvinner kan det i slutändan också påverka människan. Men man får heller inte glömma vilken enorm påverkan människan har på organismerna runt omkring oss idag. Om man tar biomassan på däggdjur på jorden så utgörs ungefär en tredjedel av massan av människor, nästan två tredjedelar är våra husdjur. De vilda djuren — elefanter, blåvalar, näbbmöss — är bara några få procent.

Men är det i naturreservaten som den biologiska mångfalden ska hållas kvar?
— Nej, det räcker inte. Även om vi skulle komma upp i de 17 procent av markytan som skyddad natur, det som det pratas om är målet nu, så räcker inte det. Vardagslandskapet måste också fungera och bidra till bevarandet av mångfalden det också. Och det är ju en utmaning.

Okey, men nu i slutet så måste jag ställa den jobba frågan. När kommer ArtDatabanken att släppa en app som samlar både informationen från Artportalen med alla rapporter om arter med den information som idag finns under sidan Artfakta?
— Före sommaren 2019. Vi jobbar på den. Åtminstone kommer det då komma som en responsiv webbsida. Vi håller på att slå samman alla de här olika tjänsterna i en ingång och en planerar vi att släppa i april 2019.