Naturpodden: En ny inställning till naturen behövs menar Jeannette Eggers
Skogen och skogsbruket måste hamna i fokus för Sveriges klimatpolitik. Nu måste skogspolitiken förändras till annat än skogsindustrins behov, menar Jeanette Eggers som är forskare i skoglig planering på Sveriges lantbruksuniversitet.

Aktivist. Det är ett begrepp som är något av en vattendelare i Sverige. En del kopplar ordet med våldsam civil olydnad medan andra ser engagerade personer som försöker göra skillnad. Inom statlig förvaltning blir personer och organisationer som kallas aktivister – korrekt eller felaktigt – ofta bannlysta. Det kan utesluta viktiga röster i demokratiska diskussioner.
Jeannette Eggers har själv valt att kalla sig för aktivist. Hon är forskare i skoglig planering på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och menar att hon bara tagit konsekvenserna av den forskning som hon själv och andra bedriver. Enligt henne behöver fler forskare lämna institutionernas trygga värld för att vända sig utåt mot allmänheten. Jeanette ser det som en del av universitetens tredje uppgift.

Urskog i Drevfjällens naturreservat.
En framtid för mer än kackelackor
Idag finns tre stora hot som hänger över mänskligheten. Det är risken för ett världskrig, klimatkrisen och massutdöende av arter. Och alla tre existensiella hot måste vi hantera samtidigt, men i dagens Sverige är det enbart upprustning av försvaret som samhället satsar på. Det här är frågor som Jeannette Eggers funderat mycket på:
– Livet kommer ju klara sig, jag tänker på kackelackor, råttor och parkslide, men mänsklig civilisation står inför en kollaps om vi fortsätter som vi gör. Och många arter tar vi då med oss i avgrunden.
I Sverige utgör skogen 70 procent av landytan. Därför är det inte så märkligt att just skogsbruket hamnar i fokus när massutdöendet av arter och klimatkatastrofen diskuteras ur vårt perspektiv. Här har skogsbruket överutnyttjat möjligheten att avverka träd under decennier.
– Man har avverkat nästan allt som går att avverka. Nu är det ganska tomt i skafferiet. Skogsindustrin har ökat sin kapacitet och behöver öka flödet av träråvara in till massaindustrier och sågverk.
Kyrkans skogsutredning visar vägen framåt
I Sverige har skogen främst setts som en virkesresurs från samhällets sida. Det synsättet har blivit kraftigt ifrågasatt på senare tid, inte minst i den skogsutredning som Göran Enander har lett för Svenska kyrkan. Även Jeannette Eggers har bidragit som forskare till utredningen. Skogens andra värden har ju lyfts tidigare också, så som biologisk mångfald och rekreation, men de sköts fortfarande ganska mycket med vänsterhanden menar Jeanette:
– Det Göran Endander har gjort i utredningen är att lyfta upp andra värden, för vi behöver ett perspektivskifte där vi inte kräver av naturen att anpassa sig till våra behov, utan där vi anpassar våra behov efter bärkraften i naturen. Annars går det åt skogen långsiktigt.
Kunskapsförakt bland politiker
Ekosystemen är basen till allt. Om inte de fungerar så kan vi inte ha någon ekonomi heller. Ekonomin måste ses som en del av helheten, inte tvärt om, menar Jeanette Eggers. Det finns ett enormt gap mellan den vetenskapligt baserade insikten om vad som behöver göras, och vad som enskilda individer så väl som samhället i stort sedan gör i praktiken.
– Det finns ett jättestort gap och det växer. Vi har pratat om hållbar utveckling i decennier. Men vi kommer allt längre bort från det eftersom ekonomin är så tillväxtberoende.
Samtidigt blir samhället allt mer avvisande mot personer som lyfta upp klimatkatastrofen och massutdöendet av arter. Det här är ju vetenskapligt etablerad kunskap på global nivå, men tar inte samhället dessa frågor på allvar?
– Verkligen inte, svarar Jeannette Eggerst bestämt. Våra politiker uppvisar ett kunskapsförakt som är slående. Det gäller inte bara i skogliga frågor utan även frågor om köttätande, kriminalitet, bildning – ja, allt möjligt. Det är jätteallvarligt.