Naturpodden: Annevi Sjöberg om att “hygges­fritt” kan vara “kalhygge light”

Hyggesfritt skogsbruk är ett begrepp som framställs som en räddning för det svenska skogsbruket nu när allt fler får upp ögonen för hur förödande alla kalhyggen och plantager med monokulturer av gran eller tall är för biologisk mångfald. Idag är det trakthyggesbruk (med kalhyggen) som bedrivs på minst 97 procent av den brukade skogsmarken och endast 2-3 procent med hyggesfria metoder. Samtidigt är hyggesfritt ett vitt begrepp. Många intresseorganisationer vill därför hellre pratar om naturnära skogsbruk, men det finns flera definitioner även av det begreppet.

Annevi Sjöberg jobbar på företaget Plockhugget AB som förmedlar virke avverkat med metoder som ska vara skonsamma för skogen. Man skulle kunna säga att det är ett sätt att ta ut virke samtidigt som man har skogen kvar.

– Vi har utvecklat en skogsbruksstandard som vi kallar för hyggesfri men som är inspirerad mycket av naturnära skogsbruk, berättar Annevi. Enligt oss så handlar naturnära skogsbruk om ett förhållningssätt, det är ett antal skogsbruksmetoder som fungerar bra att tillämpa i skogen som lever upp till detta förhållningssätt. Det är visserligen hyggesfria metoder, men vi tycker inte att alla hyggesfria metoder är bra.

Därför är inte allt hyggesfritt bra

Skogsstyrelsen har tagit fram en definition av hyggesfritt skogsbruk. Både Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen jobbar med definitioner av naturnära skogsbruk och som bygger på EU:s riktlinjer. I dessa tillåts trakthyggen, det som i dagligt tal kallas kalhyggen, på upp till fyra hektar. Men enligt många naturorganisationer och företaget Plockhugget kan inte hyggen ingå i ett naturnära skogsbruk. Det finns också metoder som brukar klassificeras som hyggesfria som är tveksamma, menar Annevi.

– Överhållen skärm och schackrutehuggningar kan man kalla för “hyggen light”. Enligt Skogsstyrelsens definition tar man vid överhållen skärm ut majoriteten av träden, men man lämnar tillräckligt många träd för att de ska täcka himlen. Sedan, när föryngringen har nått 2,5 meter, kan man ta bort resten av träden förutom 25 träd per hektar som måste lämnas. Så efter 10-15 år har nästan alla träd och undervegetationen försvunnit. Då blir det som en plantageskog i alla fall.

När metoden schackrutehuggning tillämpas delas ett skogsområde in i rutor som sedan avverkas i två eller flera etapper. Om man även använder markberedning och plantering blir resultatet efter etapperna liknande det som vid överhållen skärm – en ensartad plantageskog bestående av odlade trädslag. Därför är det inte så som Plockhugget jobbar.

– Vi rekommenderar skogsägare att ta ut större träd. Inte alla stora träd, det ska också få finnas evighetsträd som aldrig tas ut. Kan man ta ut träden ett och ett eller i mindre klungor, så kan man också få god ekonomi i sitt skogsbruk utan att påverka det skogliga ekosystemet lika mycket som med de här andra metoderna, förklarar Annevi.

Även tallföryngring fungerar

Det finns många ord för denna typ av skogsbruk. Blädning och dimensionsavverkning är två, selektiv avverkning ett annat. En vanlig fundering vid den typen av skogsbruk är om det fungerar också för att få bra föryngring av tall.

– Ja, när jag pratar med dem som jobbar på det här sättet i praktiken under lång tid, bland annat Timo Pukkala i Finland, Peter Arne från Finnerödja skogstjänst och Anders Tivell, båda från Tiveden, eller Martin Jenzen så säger de att det räcker med en lucka på 0,1 hektar (1 000 kvadratmeter). Samtidigt kan det variera beroende på vilken skogsmark man är på. Man måste observera utifrån lokala förutsättningar. När det uppstått en naturlig lucka i skogen så är det bra att se efter hur stor luckan är och om det blir någon föryngring.

På så sätt kan man lära sig av sin egen skog, menar Annevi. I det naturnära skogsbruk som Plockhugget förespråkar ska det som regel inte planteras träd. Föryngringen bygger på de arter som finns i omgivningen. Träden får sköta det själva, precis som de gjort i tusentals år. Och just plantering och markberedning är annars en väldigt stor kostnad för skogsägarna.

Ett nytt skogsbruk behövs

Trakthyggesbruket rullades ut med en rasande fart i Sverige, sett ur ett historiskt skogsperspektiv, utan att det funnits tid till eftertanke. Nu finns det gott om forskning som visar på hur skört skogslandskapet blir med sådana metoder, men än så länge har det varit svårt för skogsindustrin att anamma andra sätt att bruka skogen. Samtidigt trycker de privata skogsägarna på för att skogsägarföreningar och andra entreprenörer ska erbjuda ett naturnära skogsbruk, dels för att det över en längre tid ger mer inkomster till skogsägaren men även för att det blir en betydligt trevligare skog att vara i. Som människa, men även som tjäder, blåbär, trattkantarell eller knärot.

Nu ska några aktörer där Plockhugget ingår ta fram en certifiering för naturnära skogsbruk som kommer att kallas EverCover. Under intervjun hade certifieringen inte fått något namn utan gick under arbetsnamnet AEFC. Blir du nyfiken? Snart arrangerar Plockhugget även ett kostnadsfritt webbinarium om naturvärden och brukad skog den 23 januari 2025 som du hittar här.