Naturlig föryngring av skog – stor potential för klimat och biologisk mångfald

Att plantera träd i förstörda eller avverkade landskap kan vara kostsamt och det finns också risker med storskalig trädplantering. Men genom att utnyttja tekniker för naturlig förnyelse finns det stor potential att hjälpa mänskligheten med några av våra största utmaningar.

Går i linje med internationella löften

I en ny studie, publicerad i Nature, skriver forskarna att omfattande skogsrestaurering är avgörande för att begränsa klimatförändringarna. Det har också fastställts i internationella möten som Bonn Challenge där målet sattes till att återställa 3,5 miljoner kvadratkilometer till år 2030 eller i ramverket för biologisk mångfald där 30 procent av arealen försämrade ekosystem ska återställas till 2030.

– Naturliga klimatlösningar är fortfarande de mest underfinansierade möjligheterna till att begränsa klimatförändringarna. Mer specifikt är skogsrestaurering ett av de fem mest kostnadseffektiva alternativen för klimatbegränsning inom alla sektorer, skriver forskarna.

5 gånger Sveriges yta kan åter bli skog

I deras nya studie visar de att upp till 2,15 miljoner kvadratkilometer mark, vilket motsvarar nästan 5 gånger Sveriges yta, skulle kunna växa igen på naturlig väg. 52 procent av den potentiella ytan finns i Brasilien, Mexiko, Indonesien, Kina och Colombia.

– Vår modell kan ge vägledning om var dessa besparingar bäst kan utnyttjas, säger studiens huvudförfattare Brooke Williams, forskare vid Queensland University of Technology i Australien och Institute for Capacity Exchange in Environmental Decisions.

Närhet till riktig skog en bra förutsättning

Studien visade att de faktorer som starkast påverkar hög återväxtpotential var närhet till befintlig skog, tätheten i närliggande skog och kolinnehållet i marken. Närheten till skog (inte trädplanteringar) krävs till exempel för att det ska spridas en mängd olika frön till området för att stödja en varierad återväxt.

Om det skulle tillåtas naturlig återskogning på dessa områden skulle det kunna lagra 23,4 gigaton kol under 30 år och även ha en betydande inverkan på problem som förlust av biologisk mångfald och vattenkvalitet. Även om vissa områden som pekas ut idag används som odlingar eller betesmarker eller är attraktiva ytor nära städer och vägar, så är en betydande del av de 2,15 miljonerna kvadratkilometer övergivna eller förstörda betesmarker eller kalhyggen. På dessa platser skulle naturlig föryngring vara billigt och ge en lång rad fördelar för de lokala samhällena.

Källor: University of Maryland Baltimore County och Nature