Naturjulkalendern 2024: Daniel Stenberg

• Fler av Daniels bilder kan ses på Instagram: @danielstenbergphotography

Naturen vid ett torp

“I hjärtat av uppländska Roslagen, bara ett stenkast eller två från sjön Erken har vi sedan några år tillbaka haft möjligheten att hyra ett torp. Denna plats, mitt emellan skog, hagar och jordbruksmark har snabbt blivit en viktig plats i våra liv, helt enkelt en tillflyktsort där vi får möjlighet att ladda batterierna och få återhämtning efter intensiva jobbveckor.

Även fast naturen runt torpet delvis är hårt brukad finns det många möjligheter till roliga möten och upptäckter. För mig som fotograf ger det också stora möjligheter att hitta olika sorters motiv och på ett mer långsiktigt sätt arbeta fram olika sorters bildidéer.

Faktum är att den allra största delen av mitt fotande under 2024 utgått från torpet och naturen dess omedelbara närhet – här i kalendern visar jag fem av dessa bilder.

I mitten av april hade vi en morgon med kraftig morgondimma. Eftersom korna ännu inte blivit utsläppta tog jag mig en kamerapromenad i hagen ner mot skogsdungen som går under det lokala namnet Spökbacken. Hur och varför den fått sitt fantasieggande namn har jag inte någon aning om, men det är ett väldigt fin ekbacke med en hel del hassel. Jag fann min bild när solen hade stigit upp en bit och började lysa igenom den kraftiga dimman. 

Under den senare delen av sommaren och början av hösten har haft ett litet projekt för att fotografera skogsmård. Eftersom skogsmården först och främst är nattaktiv har jag använt mig av så kallad kamerafälla – en teknik där djuret själv utlöser kameran genom en sensor som är känslig för både rörelse och värme. Bilden är ljussatt med hjälp av tre blixtar som aktiveras simultant med kameran. Det tog strax över en månad från utplacering av kamera och blixtar till att denna bild blev till, men därefter kom skogsmården förbi vid flera tillfällen.

Jag är egentligen inte jätteintresserad kamerateknik, utvecklingen går alldeles för snabbt för att jag ska hinna med och sätta mig in i allt som jag skulle behöva och jag har därför valt att inte hålla mig helt uppdaterad om det absolut senaste. Det jag däremot är intresserad av är tekniska lösningar för att få till spännande bilder – som till exempel i fallet med denna bild på en flygande talgoxe, där jag använt mig av en längre slutartid och blixt inställd att ge ljus ”på bakre ridån”, alltså i slutet av bildens exponering. Detta ger en bild där både oskarpa och skarpa element ingår, vilket ger ett mer spännande och dynamiskt innehåll än endast det ena eller det andra.

Aspskimmerfjärilen är en av de senast invandrande dagfjärilarna i vårt land. Den observerades för första gången 2011, då i Tungelsta på Södertörn söder om Stockholm. Åren efter så observerades arten vid några enstaka tillfällen vid Lillsved på Värmdö och det var just där som det 2018 fastslogs att den har etablerat en liten fast population. 2018 observerades det dessutom flera aspskimmerfjärilar i Roslagen, bara några hundra meter från torpet vi hyr – den fanns alltså även på andra platser i Uppland. Åren därefter har den spridit sig än mer och ses nu även på andra platser i landskapet. Fantastiskt kul och intressant att följa denna utveckling i vår natur.

En av mina absoluta fågelfavoriter är stenknäcken. Både skygg och tillbakadragen i sitt beteende, gör att den inte alltid är helt enkel att komma in på livet och tillräckligt nära för att fotografera på ett bra sätt. Naturen i närområdet kring torpet är dock perfekta för just stenknäck. Beteshagarnas skogsdungar domineras av ek och andra större lövträd, just sådan biotop som favoriseras av denna kraftfulla och vackra fink.”