Naturjulkalendern 2023: Magnus Friberg
I Naturjulkalendern presenterar varje dag en naturfotograf några bilder från det gångna året.
Magnus Friberg är född, uppväxt och bosatt på Närkeslätten alldeles intill naturreservatet Kvismaren. Han fick ärva ett brett naturintresse från sina föräldrar, men snöade ganska tidigt in framför allt på fåglar. Och någon gång i sena tonåren så väcktes intresset för fotografering då han studerade mediaprogrammet på gymnasiet. Fram till 2021 var fåglar i princip det enda han fångade på bild.
• Se fler av Magnus bilder på hans hemsida, Facebook och Instagram
“Jag har I år I princip uteslutande ägnat mig åt makrofotografering, och då främst med svampar som motiv. Mitt mål med mina svampbilder är att försöka visa upp den fantastiska skönhet och variation som svamparnas värld har att erbjuda. Denna organismgrupp som finns överallt runtomkring oss, men som väldigt få ger någon större uppmärksamhet annat än de få populära matsvamparna.
Blå taggsvamp växer normalt främst i magra sandtallskogar med inslag av gamla träd på både kalkfattig och kalkrik mark. I denna lilla skog växer den dock med gran, vilket är ovanligt, men då den hittas med gran så är det nästan alltid i just örtrik kalkgranskog. I den här lilla skogen så är arten väldigt talrik. På artfakta så finns följande mening att läsa: ”Granskogar med arten bör formellt skyddas.”
I år tänkte jag här bara bjuda på bilder på olika taggsvampar, samtliga fotograferade i ett ca 2 hektar stort avverkningsanmält område med kalkgranskog i Örebro kommun.
Brandtaggsvamp växer i Sverige främst i äldre barrskog på kalkrik mark. Följande text finns på artfakta under rubriken åtgärder: ”Återfinns arten bör växtplatsen säkerställas. Äldre skog på kalkrik mark har ofta en rik flora av hotade svampar och är därför synnerligen skyddsvärda. Det är önskvärt att många, även små, områden med sådan kalkbarrskog skyddas i södra och mellersta Sverige.”
Jag har spenderat en hel del tid i detta lilla område denna höst och letat svampar för att försöka få området skyddat. Jag har hittat åtta olika rödlistade arter (orange taggsvamp NT, blå taggsvamp NT, brandtaggsvamp VU, flattoppad klubbsvamp NT, svartvit taggsvamp NT, läderdoftande fingersvamp VU, svart taggsvamp NT och persiljespindling NT), och flera av dessa med extremt riklig förekomst. Men tyvärr duger inte detta för att skydda skogen, då man tar väldigt liten hänsyn till svamp vid skyddande av skog.
Dropptaggsvamp är inte rödlistad, men en väldigt spektakulär art utseendemässigt
Förutom dessa svamparter fann jag den förhållandevis ovanliga orkidén nästrot, denna är fridlyst men dock ej rödlistad då beståndet anses stabilt i landet. Hade jag istället funnit den långt mycket vanligare orkidén knärot så hade skogen kunnat skyddas då denna art är missgynnad och rödlistad som NT.
Orange taggsvamp förekommer i flera olika typer av barrskogar, men just när den växer med gran så är det inte sällan på kalkrik mark. Främsta hotet mot arten är skogsavverkning då den ej tycks klara en slutavverkning, markberedning och nyplantering.
Jag gillar verkligen knärot, och är glad över att denna art hjälper till att skydda skog, men varför denna art ensam ger bättre möjlighet att skydda en skog än vad åtta svamparter som har lika hög eller högre rödlistning gör, är för mig en gåta. Hoppet för denna lilla kalkgranskogspärla på Närkeslätten står nu till att ägaren ångrar sig.”
Svart taggsvamp förekommer i Sverige främst med gran i örtrik barrskog på kalkrik mark. Precis som orange taggsvamp så hotas den främst av skogsavverkning då den ej tycks klara sig genom slutavverkning, markberedning och nyplantering.
