Natur­julkalendern 2023: Jörgen Wiklund

• Fler av Jörgens bilder kan ses på fagelbilder.se

Jörgen Wiklund är 59 år, född i Bygdsiljum en liten by i Västerbottens inland, men bor sedan många år i Umeå. Började med fågelskådning och fågelfotografering 1980.

– Märkligt nog tog det ungefär 30 år innan andra motiv började göra sig intressanta, säger han.

Han blev invald i Naturfotograferna/N 1997 och fick 2018 en ansträngande idé om att fotografera Sveriges samtliga sötvattensfiskar levande i akvarium. Idén blev boken “Sveriges sötvattensfiskar” och ledde till utnämningen årets naturfotograf av Naturvårdsverket 2020. Nu jobbar han som fotograf och forskningsingenjör på Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå, institutionen för Vilt, fisk och miljö.

Fotoåret 2023

“Jaha. Summerar 2022. Välkomnar 2023. Varje årsskifte känns lika märkligt trots att man upplevt ett par stycken vid det här laget. Ska det bli några bilder i år överhuvudtaget? Några superskott eller bara mediokra. Har man tappat klippet? Kommer på att jag i princip är teknikfientlig. Det är så många inställningar på en ny kamera att man nästan blir galen. Höll på att slänga hela utrustningen i havet för en tid sedan när ingenting fungerade som jag ville. Behärskning. När jag packade upp den nya kameran fanns där i lådan ett dubbelsidigt blad med instruktioner om hur man sätter i batteriet och hur man slår på kameran. Inga fler instruktioner. Märkligt. Det finns ju många knappar. Så, om man scannar QR-koden. 979 sidor instruktioner. Löjligt. Vem orkar läsa det? Går det att ringa telefonsamtal från kameran? Ingen aning. Har bara läst hälften av sidorna. Trots detta, en bra motivföljande autofocus och ett användbart ISO-tal på 1600 kan man ju inte tacka nej till. Liksom vinklingsbar skärm och ljudlös slutare. Bring it on.

Året börjar med att den vitryggiga hackspetthane som besökt min fläsksvål under två år återigen dyker upp. Men nu ringmärkt! Fördömt. Är det OK att klona bort ringen i bildbehandlingen? Tja, vad tycker du? En skjuten säl flyter iland på granntomten. Sitter i gömsle men ingen framgång. Hoppades på havsörn.

Första fotouppgiften på jobbet. Fota ett hundratal sädgåsnäbbar åt Adjan. Pillar med ljussättningen och sedan är det bara att mata på. Kan man rasbestämma sädgäss med hjälp av antalet tänder är frågeställningen. Blir ett vackert stilleben på något vis. Sångsvanarna ligger som vanligt nere vid stranden.

Dags för kungsörnsgömsle. Vi har forskningsprojekt på den. Ingen örn men väl en vacker gråspetthane. Jobbar med skärpedjupet för att få en lite mer spännande bakgrund. Vacker fågel. Härligt krispig rimfrost. Hemma hittar jag ett mysko ismönster på garagefönstret. Is är tacksamt. Alltid nya möjligheter.

April är här. Årets mest spännande fotomånad vad gäller fåglar. Mängder. Bakslag. Spännande arter. Allt finns. Pimpelsäsongen för sik är här och jag hittar en bortglömd burk med maggot i skryllan. Några flugor, många puppor. MEN jag har ju aldrig fotat maggotkläckning. Tar ett gäng maggotpuppor till jobbet och lägger dom i ett av mina små akvarier. Och väntar. Och väntar. Till slut börjar kläckningen. Verkar vara som att krypa ut ur en sovsäck som sitter fast över axlarna. Flugan får kämpa i timmar. Där sitter den med skrynkliga vingar. Nu är det flugans tur att vänta. Fortfarande april och jag sätter ut tre ljusfällor för nattfjärilar. Är en fullständig nybörjare på fjärilar och krypfotografering. Plötsligt sitter ett konstverk i en av fällorna. Skäckspinnare. Makalöst vacker.

Drar till Norge och fiskar torsk. Fyller kvoten. Ser några stormfåglar. Blir man sjösjuk och spyr i vattnet kommer dom intill relingen. Bra att veta. Fotar ejder, trutar och tretåig mås vid kajen. Sommaren är här och jag, liksom många andra, har fascinerats av dagfjärilar. Spännande med nya motivområden. Kul att få vara nybörjare igen. Får en bokskorpion av Lo, en arbetskompis. Dom är jättesmå och är spindeldjur. Fräcka.

Ska representera SLU på Skogsnolia. Stoppar ner några fiskar i akvarium för att locka besökare till montern. Bland annat några harr-, öring-, och gäddyngel. Alla lika stora. Plötsligt hojtar en besökare till. “KOLLA”. Gäddan har klippt en öring. Omöjligt tänker jag. Men faktiskt. Otroligt. Har gäddan någon självinsikt? I vilket fall får den ge upp och öringen får simma vidare.

Får låna en feromonfälla av en jobbarkompis. Fångar hallonglasvinge på tomten. Otroligt vad lite man kan om livet i närmiljön. Men kul. Lyckas också fånga och fotografera Friggas pärlemorfjäril. En myrlevande dagfjärilart som inte är vanlig hos oss.

Augusti. Regn, mulet, pissväder. Ger dock möjlighet att fota med längre slutartider. Kan bli spännande. En Skräntärna/silvertärna landar på stenen utanför vår strand. Kameran på stativ och många exponeringar. Hinner med en sväng till Stora fjäderägg. En fantastisk ö. Åk dit. Jag var med och startade fågelstationen där ute. Går en promenad. Letar fjäril men hittar inga speciella. En del miljöer torra, andra fuktiga. Och huggormar. Västerbottens tätaste population av huggorm finns här. Lite läskigt, mest spännande. Vackra dom är. Och ska du titta på vikaresälar är detta stället för dig. Vi räknar in 100-tals. Några ligger helt strandnära.

Vi har hamnat mitt i hösten. Har fått en idé om att fotografera åtminstone ett djur ur varje djurgrupp. Får reda på att en kollega matar sina akvariefiskar med rundmaskar. Får tag i ett gäng och fascineras av hur små dom är. Testar en massa vinklar med olika ljussättningar och hittar till slut en som jag tycker funkar. Ett helt gäng ryms i en vattendroppe. Det gör inte jag.

Fotar några vindkraftverk och några olika bäverdammar samt ett helt gäng torrakor med vriden ytstruktur. Märkliga uppdrag man får när man fotograferar åt forskare på SLU. Så en morgon ser jag i morgonens lokalblaska att det är en dagmamma som har en halvtam räv på sin gård. Åker dit och tar en massa bilder på räven. Inget att skryta om direkt men blir fina bilder på räv i vintermiljö. En grävling har börjat besöka vårt fågelbord om natten. Kul. Sätter upp en dimbar strålkastare på gården och sitter i uterummet och väntar. Lyckas få några bilder i vintermiljö med ISO cirka 1 miljard. Ändå användbara bilder. Fantastiskt. Länge leve den nya tekniken.”