Naturjulkalendern 2019: Tor L. Tuorda

I Naturjulkalender 2019 presenterar varje dag en naturfotograf några bilder från det gångna året.

Tor L. Tuorda är både filmare och stillbildsfotograf. Han har gjort sex filmer, varav “Sarek” visats på SVT flera gånger och filmen om Gállok-visats på SVT, NRK och Al-Jazeera. Han har också gett ut flera böcker och är medlem i Naturfotograferna /N.

• Se fler av Tors bilder på Kvikkjokk.nu, Facebook eller Instagram.

“Under mitt naturfotoår har jag mest rört mig norr om Kvikkjokk där jag samlat bilder till ett projekt som skildrar det gamla samiska kulturlandskapet. Jag har också fotograferat till två reportage i Sveriges Natur om två superfina skogsområden i Jokkmokks kommun.

Gállok, Björkholmen, Jokkmokk. En rätt så typisk bild som visar hur de uråldriga spåren av samisk kultur mest finns kvar på myrarna där skogsmaskinerna inte förmått köra. Fyra lavtäkter visar att renskötare för länge sedan i desperation huggit lavrika tallar för att försörja renarna med hänglavar när snön varit för hård för renarna att gräva genom. På myrarna finns också det mesta av gammelskogen sparad i ett landskap som i övrigt präglas av tallplantager.

​Vinden har slipat bort den lösa snön runt det hårda spåravtryck en ren gjort.

På lulesamiska har månaden juni ett namn som minner om en lång epok när tallens bark skars i stycken ur stammen med en speciell kniv av horn, biehtsemánno. I gammelskogar i Jokkmokk går det att hitta spår efter barktäkterna. Ibland är tallarna silvertorra. De står på myrar eller i blockterräng och visar då särskilt att det är en lång tidsrymd som passerat sedan barken skar, ibland upp mot tusen år. Bildens barktäkt syns dock på den något ovanligare granen. För mig särskilt speciellt eftersom jag i sommar jobbat med ett projekt där jag sökt spår efter en namnkunnig samisk person från 1800-talet vilken troligen skurit denna barktäkt, men med en vanlig kniv. Snitten kan ännu skönjas.

Det nedre fallet i Vállásgårttje, Njoatsosjåhkå, som avvattnar tolv glaciären i Sarek. Här planerades en av många vattenkraftsdammar när förra seklet var ungt för att försörja gruvan i närliggande Ruovddevárre /Ruotevare med el. Trots att detta område gränsar till Sarek, att det är naturreservat, A-regleringsområde, Natura-2000 och världsarv är det fritt fram för gruvnäringen, vindkraftsparker och kanske till och med ännu mer vattenkraft. Naturskyddet är svagt i Sverige.

​Patetisk naturvård skapad av skogsbolaget Jokkmokks allmänning i Gállok, där gruvan planeras. För att göra det lättare för gruvnäringen skövlade Allmänningen all den naturskog som växte på den plats dagbrottet är tänkt sprängas upp. I bakgrunden syns Parkijaurmagasinet i Lilla Lule älv. Bilden symboliserar den hysteriska utvinningen av naturresurser som nu sker i norra Sverige.

​Oktobers första kyla skapar konstverk i bäckarna. Här Standárjåhkå i världsarvet Laponia, cirka en en mil norr om Kvikkjokk.”