Naturjulkalendern 2019: Thomas Jågas
I Naturjulkalender 2019 presenterar varje dag en naturfotograf några bilder från det gångna året.
Thomas Jågas från Dalarna är invald i Naturfotograferna sedan 2009. Han skildrar gärna de mellansvenska skogarna och fjällen, vilket resulterat i boken ”Fjällnära ljus” som släpptes i slutet av 2017. Nu jobbar han med en ny bok om skogen.
• Se fler av Thomas Jågas bilder på Facebook och här på Natursidan.se
“Fotoåret 2019 fick en färgstark start mitt i vintern. Tillsammans med mina vänner och fotograferna Stefan Oscar Oscarsson och Elisabeth Englin blev det en tur till Gysingen tidigt i januari. Uttrarna i forsarna behagade inte visa sig den dagen men gryningen var något utöver det vanliga. Men det bästa var nog ändå mötet med goda vänner som man inte träffar så ofta och möjligheten att dela några timmar tillsammans i härlig natur.
Så här i backspegeln känns det som att möten blev lite av temat för året. Särskilt efterlängtade möten.
En fågel som jag ända sedan jag började fotografera har önskat komma nära när de är som vackrast på våren är svartsnäppan. I år fick jag tillfället på ett oväntat sätt. Som kommunbiolog vid Falu kommun har jag fått vara med och skapa ett våtmarksområde centralt i Falun. Ett riktigt ekosystemtjänstprojekt där vi har omvandlat delar av ett militärt skjutfält till våtmarker för att buffra och rena dagvatten samtidigt som det förhoppningsvis blir fina miljöer för fåglar och andra organismer. För att göra det besöksvänligt har även stigar, rastplatser med mera anlagts. Till stor glädje för oss som har jobbat med projektet har bland annat fåglarna och många Falubor hittat hit. I maj dök det upp en väldigt orädd svartsnäppa som gladde många fågelskådare och fotografer. Helt ogenerat gick den omkring i vattensamlingarna längs stigarna och brydde sig inte om alla människor som passerade på någon meters håll. Ett riktigt guldläge för en fotograf med andra ord!
Ett mycket efterlängtat möte från i år var när jag för första gången fick se skogsfrun. Denna gracila och klorofyllösa orkidé som har gäckat mig i så många år. Äntligen fick jag möjligheten! Och på hemmaplan i Dalarna vilket naturligtvis ger mötet extra kryddning.
Som fotograf vill jag ha ett mål med min fotografering. Just nu är mitt fokus att samla ihop bild- och textmaterial till en naturfotografibok om skogen. Förhoppningsvis lyckas jag sy ihop projektet under 2020. I en bok om skogen och dess biologiska mångfald är det svårt att undvika vissa arter. En av dem som jag gärna vill ha med är långskägg. En lav med verklig karaktär, ibland flera meter lång och kan då drapera granar. Den påminner mycket om glittret i julgranen och kanske är det den som gett idén till julgransglittret. Tyvärr för långskägget en tynande tillvaro och finns inte kvar på många platser i Dalarna. Krävande som den är behöver den skyddade miljöer som inte påverkas av skogsbruk. I år lyckades jag leta upp den på ett berg och det var nog närmare 30 år sedan jag såg ett långskägg senast. Men det blev ett kärt återseende när jag väl hittade den, höljd i gammelskogens dunkel…”
