I Naturjulkalender 2019 presenterar varje dag en naturfotograf några bilder från det gångna året.
Annette Seldén har fotograferat i över 30 år, är sedan 2008 invald i föreningen Naturfotograferna /N och har deltagit i ett stort antal fotofestivaler och utställningar genom åren.
• Se fler av Annette Seldéns bilder på Seldenphoto.se, Facebook eller Instagram
“Mitt naturfotografiska år 2019 har blivit en liten milstolpe för mig. Jag har alltid intresserat mig för miljön och naturen, försökt leva så gott jag kunnat utan att göra allt för stora klimatavtryck. För mig handlar det mycket om hur jag och min familj lever i vardagen. Allt från att vi äter ekomat, helst närodlat om det finns, till att vi försöker planera vardagen för att minska antalet bilresor, samåkning till barnens träningar och så vidare. Men det handlar också mycket om vad vi konsumerar. Att självrannsaka sig innan man köper något och ställa sig frågan, behöver jag verkligen det här? Små, små förändringar som betyder enormt mycket om väldigt många gör det. Men ingen kan vara perfekt, och jag tror inte på idén att försätta människor i skam, det är mycket bättre att istället visa vad man kan göra för att förbättra.
Men fotograferingen har liksom rullat på som vanligt, år efter år. Inom naturfotografin så vill vi ju gärna bara visa upp det fina och vackra. Inte det fula och förstörda. Så även inom undervattensgfotografin.
Jag började dyka här hemma på västkusten, i Bohuslän i början på 80-talet men tio år senare slutade jag av både tidsbrist och familjeskäl. Jag återupptog dykningen för 5 år sedan och fick en chock då jag såg hur livet under ytan hade förändrats totalt. Och det som slagit mig är att det allra mesta man ser som publiceras är just otroligt vackert och fint. Varför är det ingen som visar upp hur det egentligen ser ut, med slemmiga alger som kvävt tång och andra makroalger, hårig algpåväxt överallt, till och med på de tidigare ljusa snäckskalsbottnarna ligger numera stora sjok av slemmiga trådalger.
Så jag bestämde mig för att göra ett inlägg om den förändring jag var vittne till, om vilka de troliga orsakerna är och vad vi var och en kan göra för att försöka förändra.
Som den perfektionist till naturfotograf jag är, så kändes det hela väldigt märkligt att istället publicera bland de fulaste undervattensbilderna jag hade. Men inlägget spreds med raketfart, tydligen så gick budskapet hem hos väldigt många, bilderna som var dokumentära blev en ögonöppnare för väldigt många. Inlägget delades mer än 6000 gånger på bara en vecka, detta var mitt i högsommaren när de flesta njöt av sol och bad. Ett antal tidningar och tidsskrifter hörde av sig och ville göra reportage, vilket jag såg som positivt, ju fler som läser, desto fler som kanske börjar förändra sin vardag.
Jag kunde aldrig drömma om att det skulle delas så många gånger, och numera tänker jag alltid på att även ta de dokumentära bilderna när jag är ute, både över och under ytan, det är faktiskt vår skyldighet som naturfotografer. Vi kan inte enbart bara visa upp vackra naturbilder. Vi lurar våra betraktare, de tror att skogen är opåverkad, de har ingen aning om hur illa det är ställt i havet. Så jag uppmanar även alla andra naturfotografer att göra samma sak!
• Facebook-inlägget går att läsa här
Som vanligt så har vi varit i Norge en sväng i sommar med familj och goda vänner, det har blivit både magiska paddelturer med barnen, en del fiske och så lite dykning. Under våren tillbringade jag och sonen en vecka hos min fotokollega och gode vän Tor L Tuorda med familj i Kvikkjokk. Det blev fantastiska skidturer i orörd fjällnära gammelskog, några kalfjällsturer och härligt samkväm vid lägerelden. Min 14-årige son uppskattade turen enormt, men höjdpunkten var nog ändå spökhistorierna om kvällarna i tältet!
Men det har också blivit många turer på hemmaplan, främst med kajaken. Undervattenskamera och drönare brukar stuvas ned, det är alltid roligt att hitta nya motiv när man gör strandhugg.
Avslutningsvis vill jag återigen uppmana alla ni som fotograferar natur. Glöm inte att ta de dokumentära bilderna! Vi naturfotografer har faktiskt ett stort ansvar att förmedla verkligheten till allmänheten om vi vill ha en natur i framtiden att fotografera. Då behöver vi skapa opinion så både politiker och allmänhet kan hjälpas åt med förändring!”
