Ekorrar är ett motiv som är lätt att komma nära vid en fågelmatning. Här är en extra nyfiken individ som kom så nära att jag fick luta mig så långt bakåt jag bara kunde för att objektivet skulle kunna fokusera. I och med att jag låg ner fick jag den snöbeklädda hällen jag satt på som förgrund och den smälte fint ihop med snön bakom ekorren. Foto: Marie Mattsson
I Natursidan.se:s Naturjulkalender 2018 presenterar varje dag en naturfotograf några bilder från det gångna året.
Marie Mattsson är en naturfotograf bosatt i Göteborg. Hon vill med sina bilder på främst väcka nyfikenhet för det som finns på hemmaplan, för att få fler människor att knyta an till naturen och visa att man inte behöver åka till andra sidan jordklotet för att få fina naturupplevelser.
• Hennes naturbilder kan beskådas på presentationssidan här på Natursidan.se, på webbplatsen Mariemattsson.se eller på Instagram.
Jag tar inte bara bilder på djur, det finns mycket annat som är värt att fotografera. Här hittade jag ett fantasifullt landskap i isen längs Delsjöns strand. Foto: Marie Mattsson
”Fotoåret som gått har bestått i utflykter hemmavid, oftast inte längre än 5 km hemifrån. Själva fotograferande är egentligen bara en liten del av mina äventyr ute i skogen. Mycket tid går åt att ”läsa av” naturen på olika sätt. Det kan vara allt ifrån att leta efter spår av olika slag (spillning, gnagspår och spårstämplar) och att försöka förstå hur till exempel ett rådjur rör sig genom årstidernas gång i jakt på föda, till att lära mig arter och undersöka hur de hör ihop med platsen där jag hittat dem. Detta är för mig minst lika roligt som att fotografera. En tur i naturen leder mer sällan än ofta till att jag lyckas få någon bild, men något jag nästan alltid kommer hem med är en ny upptäckt. Det kan vara en för mig ny mossa, ett gryt eller något intressant djurbeteende jag inte iakttagit tidigare. När jag sedan kommer hem kan jag fördjupa mig i det jag sett. En större förståelse för djur och natur i stort gör att jag kan få bättre bilder och att jag därtill kan berätta något med dem.
Ett gömsle och rätt vindriktning kan hjälpa en att komma nära djur utan att störa. Den här haren kom långsamt skuttandes och åt lite förstrött på marken medan den närmade sig mig. När den var en meter ifrån mig blev den lite tveksam och vände tillbaka, men den sprang inte utan rörde sig bara bortåt i samma takt som den närmat sig. Det känns alltid bra när man gjort så lite påverkan som möjligt och inte orsakat djuret någon stress. Foto: Marie Mattsson
I år har jag inte hunnit vara ute lika mycket som jag varit de senaste åren, på grund av att jag nu haft lite mer fasta arbetstider. Men jag har redan såpass bra koll på mitt hemområde att det gått ganska bra ändå. När jag började fotografera djur och fåglar lärde jag mig mycket från att läsa hur andra fotografer gått tillväga och åkt till platser där andra hittat sina motiv men nu har jag börjat hitta min egen väg, både bildligt och bokstavligt talat.
Den blå hinnan på den här snoken skvallrar om att den är på väg att ömsa skinn. Den låg gömd inne i en solbelyst hög med ris och var knappt synlig, men på något sätt lyckades jag ändå hitta en liten lucka i allt det snåriga. Med mitt långa teleobjektiv fick jag ett väldigt kort skärpedjup och det blev ett fint porträtt trots de dåliga förutsättningarna. Foto: Marie Mattsson
Under året som gått har jag mest ägnat mig åt vardagligt fotograferande, i det avseendet som smygande i skogen vid klockan 4-5 på morgonen kan anses som vardag. Vardagliga arter är kanske mer korrekt. Harar och rådjur tröttnar jag aldrig på, och det har blivit många fina möten under året. Det blir också mer givande när man lär sig känna igen individer. Bara för att man fotograferar samma rådjur, behöver inte alla bilder bli likadana. Snarare tvärtom! När jag vet hur ett specifikt djur rör sig, kan jag planera mina bilder bättre och få dem som jag vill ha dem. ”
Här är en av bockarna jag spenderade mycket tid med under året. Den här bilden är en av mina favoriter från året, jag ville förmedla en känsla av vår där man nästan kan höra fåglarna och suset i trädkronorna. Foto: Marie Mattsson
