Naturjulkalendern 2018: Fatima Boukarchid
Den här bilden på nötskrikan bland höstlöv tog jag i höstas i Graninge. Lokalt kallas nötskrikan där för ”pärskrika”. Det namnet har den troligen fått för att den tycker om att samla potatis från potatisland. Det lokala ordet för potatis är nämligen pära. Nötskrikan är inte alltid populär då en del ogillar fågelns tendens att hamstra mycket mat från fågelmatare. När jag var liten kommer jag ihåg att min morfar, som var jägare, brukade skjuta nötskrikan för att få bort dem från sitt fågelbord. Personligen så tycker jag att det är en väldigt vacker fågel. Den är väldigt färggrann och intelligent.
I Natursidan.se:s Naturjulkalender 2017 presenterar varje dag en naturfotograf några bilder från det gångna året.
Fatima Boukarchid är en naturfotograf som ursprungligen kommer från Ångermanland men som numera är bosatt i Solna. Hon fotograferar främst fåglar och andra djur. Målsättningen är att försöka fånga något av djurets personlighet och att bilderna ska inspirera till ökat naturintresse hos andra.
• Se fler av Fatimas bilder här på Natursidan och på Instagram @fatimasnature
“Mitt fotoår har varit ganska spännande med många nya intryck. Jag har under året haft mer tid än någonsin att vara ute i naturen och har hunnit med en hel del. Bland annat har jag fotograferat en hel del i mina hemtrakter i Graninge som ligger utanför Sollefteå och även på hemmaplan i Stockholmstrakterna. Jag har också hunnit med några resor. Bland annat blev det en kort tur till fjällen och så besökte jag Gotska Sandön för första gången. Det var verkligen en vacker plats med miljöer som påminner om sydligare breddgrader. Höjdpunkten var nog när jag på egen hand reste till Shetlandsöarna i början av juli. Jag spenderade två veckor där med att främst fotografera lunnefåglar.”
I somras vistades jag fem dagar på en ö som heter Fair Isle. Den är belägen strax utanför Shetlandsöarna. Jag bodde där på ett fågelobservatorium och kunde spendera hela dagarna bland de underbara lunnefåglarna. Många gånger var jag helt ensam med dem. Ön är en ganska ödslig plats då endast ett begränsat antal besökare tas emot samtidigt. Den här bilden tog jag en grå och blåsig morgon. Lunnefåglarna är mycket snabba flygare och flög runt som små pilar i luften. Jag fick ha en mycket kort slutartid för att ha en chans att fånga dem i luften och det krävdes några försök innan jag lyckades ta den bild som jag tänkt ut att jag ville ha.
Under min resa till Shetlandsöarna så passade jag på att besöka ön Fetlar, som ligger i norra delarna av ögruppen. Fetlar är den av Shetlands öar som har störst population av vadare. De trivs bra där då det finns få rovdjur och landskapet är öppet med hedar och ängar. Bilden tog jag i det sista ljuset en vacker kväll.
Bilden visar en skogssork som jag fotograferade i höstas när jag var i Graninge. Den bodde i en liten skogsstubbe och jag kunde fotografera den genom att locka med fågelfrön. Sorkens runda kinder i bilden beror på att den har proppat hela munnen full med frön.
Den här bilden på nötskrikan bland höstlöv tog jag i höstas i Graninge. Lokalt kallas nötskrikan där för ”pärskrika”. Det namnet har den troligen fått för att den tycker om att samla potatis från potatisland. Det lokala ordet för potatis är nämligen pära. Nötskrikan är inte alltid populär då en del ogillar fågelns tendens att hamstra mycket mat från fågelmatare. När jag var liten kommer jag ihåg att min morfar, som var jägare, brukade skjuta nötskrikan för att få bort dem från sitt fågelbord. Personligen så tycker jag att det är en väldigt vacker fågel. Den är väldigt färggrann och intelligent.
En liten ekorrunge som jag fotograferade nu i november i mitt närområde i Solna. Här finns många fina grönområden där bland annat fåglar, ekorrar och harar trivs. Målet med bilden var att skildra ekorren i stadsnaturen den lever i. Jag valde därför att ta en bild med husen som bakgrund med ett vidvinkelobjektiv.
