Naturjulkalendern 2017: Magnus Martinsson

I Natursidan.se:s Naturjulkalender 2017 presenterar varje dag en naturfotograf några bilder från det gångna året.

Magnus Martinsson är fotograf, författare och naturvårdare, sedan 1988 bosatt på Gotland. Han har varit medlem i Naturfotograferna sedan 2002. Natur- och fotointresset har tagit honom på många resor och även gett djupa kunskaper om naturen om den gotländska hembygden. Magnus bidrar på olika sätt till att förmedla sin kunskap för en bred allmänhet och är en ofta anlitad föredragshållare. Magnus står för foto och text i en lång rad publikationer.

• Se fler av Magnus bilder hos bildbyrån IBL.

“Ljuset på Gotland är fantastiskt och jag känner mig väldigt privilegierad att få bo på denna vackra plats. Att befinna sig i ett fotogömsle vid en strand en stilla morgon på våren är en magisk upplevelse. Jag började fotografera fåglar från gömsle år 1999 och blev biten direkt. För mig är det ett skönt sätt att slappna av och helt inrikta mig på vad som händer där och då. Att fotografera djur och fåglar från gömsle innehåller också ett moment av spänning vilket jag gillar. Landskapsfoto är också något jag tycker är både väldigt roligt och utmanande. Jag jobbar för närvarande med ett bokprojekt om olika aspekter på naturvärden på Gotland. Självfallet har fotot en central plats i det arbetet, men jag känner också starkt för naturvårdsfrågor och vikten av att vi för framtiden behöver större arealer med friska ekosystem.

Jag deltog i två större utställningar under året, dels med två bilder (sånglärka och ejdrar) i utställningen ”Vinnare och förlorare i Sveriges natur under 50 år” på Naturhistoriska riksmuseet, dels med en bild (gryning i Ojnareskogen) på Naturfotografernas jubileumsutställning på Naturfotografiska i Hallstahammar.

I vintras gjorde jag en fotoresa med Wild Nature till Japan. På denna rundresa erbjöds möjlighet att fotografera karismatiska arter som snömakaker, japanska snötranor och jättehavsörnar i episka snölandskap.

Tillsammans med min son Andreas tog jag i våras dykcert här på Gotland. Nu har jag så smått börjat med undervattensfoto, ytterligare ett inspirerande och roligt sätt att upptäcka en ny värld. Tillsammans med mina naturfotokolleger och vänner Annette Seldén och Patrik Leonardsson var vi på Maldiverna tidigare i höstas, en otrolig plats för UV-foto som gav mersmak.”

En av favoriterna bland svenska vadarfåglar är skärfläckan som håller till i grunda skyddade vikar.

19 oktober 2017. Magisk morgon och höstens första frostnatt på Gotland. Under rätt förhållanden kan det optiska fenomenet dimbåge uppstå, särskilt i soluppgången. Denna bild är från Norrlanda på östra Gotland.

Sjöorren är en skygg dykand som är svår att komma nära. Jag har gjort åtskilliga försök att i gömsle komma nära övervintrande flockar längs den gotländska kusten, men resultatet har blivit klent. Tidigare i höstas uppehöll sig en hane i trakterna kring Vändburg på södra Gotland. Sjöorren lät sig villigt närmas då den födosökte i området.

Spiltbild på vit näckros från Fardume träsk på norra Gotland. 

Duvhök i snölandskap. Bilden är tagen från gömsle i snöigt skogslandskap i Dalarna.

Några svenska arter okidéer har uppkommit genom hybridisering och återkorsning. Ett sådant exempel är gotlandsnycklar. Mellan de båda arterna Jungfru Marie nycklar och skogsnycklar förekommer ofta hybridisering. Vid några tillfällen har hybrider uppkommit som visat sig ha god fertilitet. När dessa hybrider återkorsat sig med någon av föräldralinjerna på nytt har vid några få tillfällen stabila former uppträtt som också visat sig ha god fertilitet. Ett sådant exempel är gotlandsnycklar.
Gotlandsnycklar är en högrest, upp till 80 centimeter hög, orkidé med långa, ofläckade blad och vanligen långsträckt blomsamling. Blomman är ljusrosa med kraftig sporre, nästan oflikad läpp och rikligt beströdd med purpurfärgade prickar och linjer. Arten är starkt hotad (EN) och förekommer inom två lokalområden på Gotland samt på Ösel och möjligen även Dagö i Estland. Det är egentligen först på senare tid som gotlandsnycklar rönt större uppmärksamhet. Formen var känd redan på 1800-talet men då betraktad som en hybrid. Då den saknade namn föll den i glömska. Under senare år har molekylärgenetiska studier av dessa orkidéer gjorts och den har fått namnet gotlandsnycklar (Dactylorhiza majalis subsp. elatior).