I Natursidan.se:s Naturjulkalender 2016 presenterar varje dag en naturfotograf några bilder från det gångna året.
Jennifer Johansson är en 20-årig fotograf som vill fånga naturens och djurens skönhet på bild för att visa hur vacker vår jord verkligen är och visa att vi måste ta hand om den. Hon är medlem i Vårgårda Fotoklubb och Young Nordic Nature Photographers.
• Se fler av Jennifer Johanssons bilder på hennes webbplats och på Instagram (@fotokatten96).
“Tiden går fort och året 2016 börjar redan gå mot sitt slut. Det började med en kylig men vacker vinter som gav mig chansen att prova många nya idéer genom allt från actionbilder med småfåglar till frusna såpbubblor. När våren sen väckte liv i naturen var det som oftast blommor jag hade i fokus, men detta året utmärkte sig genom en ovanlig värmebölja med temperaturer närmare 30 grader i några dagar i början av maj.
Sommaren 2016 blev också en att minnas, för en dag satt plötsligt en liten kattunge utanför min dörr! Jag har redan katter men alla kastrerade hanar så att få se en kattunge var högst oväntat. Jag vet fortfarande inte varifrån han kom men misstänker att han varit någons sommarkatt som sedan blivit dumpad här. Att människor fortfarande har mage och hjärta att behandla ett djur såhär är för mig helt ofattbart. Denna kattungen hade trots sin olyckliga start i livet tur och han har nu blivit en i familjen, självklart har han även blivit ett av mina främsta motiv att fotografera!
Under hösten var jag gästinstagrammare på naturhistoriska riksmuseets instagram under två veckor, vilket var väldigt roligt och jag fick en stor positiv respons av deras följare.
I början av november deltog jag i Vårgårda Naturfotofestivals utställning inomhus. Bland många andra fantastiska fotografers verk hängde mina nio bilder tagna runt min husknut, och att få se människor stanna upp och verkligen titta på just mina bilder var en häftig upplevelse.
Nu är vintern åter här och jag funderar på vad jag vill fotografera nästa gång snön faller utanför mitt fönster. Jag bläddrar igenom mitt arkiv och ser på årets alla nya bilder, sedan jämför jag med de som jag tog 2015 och kan då med viss förvåning och en del stolthet konstatera att jag faktiskt har utvecklats i mina bilder. Jag har blivit en lite bättre fotograf än jag var förut, vilket är precis vad jag eftersträvat. Nu ser jag fram emot 2017, nyfiken på vad jag kommer att få se och uppleva. Jag vill tacka alla som stöttat mig och mina bilder på ett eller annat sätt. Glädjen att fotografera är stor men det är när man delar med sig av upplevelserna som man verkligen får motivation att fortsätta.”