Det Isländska landskapet bjuder på en enorm variation, men Island har också exploaterats enormt de senaste åren och man får leta sig allt längre bort från de stora turiststråken för att få uppleva ensamhet. Den här platsen, som gjord för att tälta på, är det dock få som hittar till, trots att den är relativt nära en större väg. Vart det är tänker jag inte avslöja! Foto: Annette Seldén
I Natursidan.se:s Naturjulkalender 2016 presenterar varje dag en naturfotograf några bilder från det gångna året.
Annette Seldén har fotograferat i över 20 år, är sedan 2008 invald i föreningen Naturfotograferna /N och har deltagit i ett flertal utställningar.
• Se fler av Annette Seldéns bilder på Seldenphoto.se, på Facebook, Instagram och här på Natursidan.se
“Mitt fotografiska år 2016 har gått i vattnets tecken. Flera av resorna har jag gjort tillsammans med min vapendragare och fotokollega i Naturfotograferna, Patrik Leonardsson/N. Vi har samma intresse av motivområde och samarbetar mycket bra med olika bildprojekt.
Det började i januari med att min dotter på tolv år tog dykcertifikat nere i Egypten, Röda Havet. Många fantastiska dyk blev det.
I våras fortsatte dykningen, fast nu i betydligt kallare svenska vatten. Eftersom jag bor mitt på Västkusten har jag nära till salta dyk i Bohuslän. Våren är en perfekt tid att fotografera, vattnet är klart och det marina livet har vaknat.
Under sommaren blev det i samband med diverse orienteringstävlingar, bland annat O-Ringen, som är familjens stora sysselsättning, besök i flera naturreservat och nationalparker, både i Sverige och Norge.
I början på augusti bar det av till mitt älskade Island, för åttonde gången på tre år. Två veckors vistelse bjöd på både spektakulär dykning, vandring på höglandet och många nya vattenfall.
I september var jag tillsammans med mina barn, som är duktiga pianister, inbjuden till Kuusamo naturfotofestival i Finland att visa mitt bildspel om Island, som mina barn även musicerade till. Efter föreläsningarna passade vi på att besöka Lassi Rautiainens björngömsle vid finsk-ryska gränsen. En helt ny upplevelse för mig som är landskapsfotograf.
Sista stora resan för året blev åter en dykresa till Röda Havet i Egypten, där nu även min 11-årige son fick ta dykcertifikat. Det blev många fantastiska dyk bland korallrev, sköldpaddor, hajar och fiskar.
Vad nästa år kommer att bjuda på vet jag inte riktigt, men Island, Norge och dykning ligger nog bra till!”
Röda Havet har världsklass på sina korallrev. Man har ett enormt miljötänk och skyddar reven väldigt väl. Det myllrar av liv runt reven och fiskstimmen överträffar varandra i färger och former. Dykaren på bilden njuter av den korta men fantastiska vistelsen, ett dyk varar ungefär mellan 30-60 minuter. Foto: Annette Seldén
Min son Emil, 10, prövar fiskelyckan i en norsk fjällsjö. Själv ligger jag på mage i vattnet med full dykutrustning och försöker få den perfekta bilden. En lax var framme och vände vid betet, men jag hann inte ta en bild, så jag fick nöja mig med den här bilden. Men utmaningen finns kvar att få den helt perfekta fiskebilden! Foto: Annette Seldén
I augusti reste jag tillsammans med både familjen samt min fotokollega Patrik Leonardssson/N med familj, till Island. Det blev bland annat dykning i Silfra, förkastningssprickan mellan de amerikanska och europeiska kontinentalplattorna. Här kan man dyka i ett av världens klaraste vatten, sikten är 120 meter! Patrik simmar här i ett spektakulärt landskap, där algbeklädda lavastenar breder ut sig i en stor lagun. Vattentemperaturen är ungefär 2 grader och kylan kryper sakta in i benmärgen under dyket. Varm choklad har aldrig smakat så bra som efter det här! Foto: Annette Seldén
Det Isländska landskapet bjuder på en enorm variation, men Island har också exploaterats enormt de senaste åren och man får leta sig allt längre bort från de stora turiststråken för att få uppleva ensamhet. Den här platsen, som gjord för att tälta på, är det dock få som hittar till, trots att den är relativt nära en större väg. Vart det är tänker jag inte avslöja! Foto: Annette Seldén
Vid finsk-ryska gränsen, i ingenmansland, får inga personer utan särskilt tillstånd vistas. Remsan med ingenmansland är ett par kilometer bred och här förekommer ingen jakt, vilket är den perfekta kombinationen för att ha gömslefotografering. Lassi Rautiainen i finska Naturfotograferna har under många års tid arbetat med gömslen i området och erbjuder fantastiska fotoplatser för olika typer av rovdjur i området.
Mina två barn Thilda och Emil fick följa med och uppleva två magiska kvällar i gömslen, ett minne för livet, när björnarna var så nära som ett femtontal meter från oss! Foto: Annette Seldén
