Naturjulkalenden 2018: Frida Hermansson
I Natursidan.se:s Naturjulkalender 2018 presenterar varje dag en naturfotograf några bilder från det gångna året.
Frida Hermansson arbetar som fotograf och grafisk formgivare. I naturfotografin kan hon kombinera sitt intresse för konst, färg och form med den djupa kärleken till naturen. Frida har haft flera utställningar, är publicerad i Fotosidan Magasin samt är en populär föredragshållare. Frida arrangerar även fotoresor till Tanzania, Svalbard och Island. Under hösten 2017 medverkade hon i Mitt i naturen, om konsten att fotografera och filma natur.
• Se fler av Fridas bilder på fridahermansson.com, Facebook.com/fridahfoto och Instagram @fridahfoto
“2018 har varit ett riktigt bra och spännande fotoår för min del, temat har nog varit oväntade och väntade möten, som tillexempel med dovhjortarna hemmavid, eller mötet som gjorde att jag plötsligt befann mig på fotoresa i sydvästra Kina och som i sin tur ledde till fem intensiva dygn i björngömsle i de svenska skogarna. På det personliga planet har det varit ett ganska jobbigt år som kantats av skador, sjukdom och tillslut en riktigt rolig (men utmattande) flytt, längre ut på landet till egen gård. Omständigheter som gjort att det blivit lite mindre tid och lust till fotografering, men som även har fått mig att inse hur mycket kraft, motivation och tröst jag kan hämta från naturen.
Hello deer
I början av året kom det äntligen lite snö och med den lusten att fotografera. Jag gav mig ut med all utrustning, trots en skadad handled, och det är jag glad för. Som jag hoppats lyckades jag hitta den lilla flocken med dovhjortar som rör sig i omgivningarna och lyckades få några bilder i snön.
Skywalker
I april tillbringade jag två veckor på fotoresa i Sydvästra Kina med en avstickare till Shangri La i Tibet. Det var en helt fantastisk resa med många intryck och upplevelser. Det är svårt att välja ut något från de här fullspäckade dagarna, men mötet med Skywalker Gibbon lämnade ett stort avtryck. Arten upptäcktes av forskare så sent som förra året och de fick sitt namn dels för att de rör sig så smidigt högt uppe i trädtopparna och dels för att forskarteamet är hängivna Star Wars-fans.
Vi fick en unik möjlighet att under två dagar besöka aporna strax utanför en liten by som bebos av Lisufolket högt uppe i regnskogsbergen vid Burmas gräns. Det var en otroligt mäktig upplevelse att vandra genom regnskogen, höra alla ljud och skymta aporna högt uppe i trädtopparna. Vi satt länge och väntade, men utan att få möjlighet till bilder. Vid ett tillfälle var aporna nära och under ett par minuter fick vi lyssna till deras speciella sång. Helt obeskrivligt! Då aporna inte ställde upp på bild tyckte våra lokala guider att det var dags för plan B, vilket innebar regnskogsmaraton. Det gick helt enkelt ut på att ta rygg på guiden och springa som en dåre genom skogen i hopp om att få en chans att fotografera. De hala branterna med ett tjockt, löst lager löv överst gjorde det inte enkelt. Inte heller att släpa på en tung och dyr kamera som man helst inte vill drämma i backen. Till slut kom chansen jag kämpat för, då var nästa utmaning att hålla ner pulsen efter språngmarschen för att överhuvudtaget få till en skarp bild. Och helst utan en gren i vägen.
Skogens guld
Det blev många timmar i olika fågelgömslen i vitt skilda miljöer. Den ena mer spektakulära fågeln efter den andra visade upp sig och speciellt roligt var det att få se flera av de olika fasanarterna som finns här. Den mest extravaganta av dem är guldfasanen som med sin färgprakt och vackra fjäderdräkt lyste upp hela gläntan när han vågade sig fram.
Kinas vackra och unika natur berörde mig verkligen och jag blev definitivt sugen på att se mer. Resan gav även ett nytt perspektiv, vi får ju mest höra om allt som är negativt i Kina (vilket mycket är), men under resans gång lärde vi oss mer och mer om hur man arbetar med att skydda sin natur och att värna om den biologiska mångfalden, där de på många plan ligger långt före Sverige.
Riddersholm
Väl hemma igen var det bara att tömma minneskorten och kasta sig ut med kameran, våren var i full blom och jag hade dessutom fått det fina uppdraget att leverera bilder från några av Stockholms vackra naturområden till Erik Hansson, Vide Ohlin och Oscar Karlöfs bok, “Upplevelser i Stockholms Natur“. Några bilder var redan tagna, men flera av områdena behövde kompletteras med vackra vårbilder så det blev några intensiva och mycket härliga utfärder både till områden jag kände ganska väl sedan tidigare och några nya pärlor. Strax efter att jag tar den här bilden springer en mård förbi bara en liten bit bort och försvinner in i ramslöken. Det blev tyvärr ingen bild, men en alldeles underbar upplevelse. Närnatur när den är som allra bäst.
Skogsmagi
Flera gånger har jag försökt fotografera björn i Sverige utan att lyckas. I somras bestämde jag mig för att ge det några chanser till. Jag vill ju så gärna få se och fotografera björnarna här hemma. Den här gången gav det utdelning med råge! Jag tillbringade fyra nätter i gömsle på två olika platser och fick se mellan en till fyra olika individer varje natt.
Det är en nästan overklig upplevelse att sitta där, timme ut och timme in. Lyssna till skogens ljud och sina egna tankar. Spana över myren, genom skogen. Ingen där nu heller. Så plötsligt, en skugga i skymningen. Är det en synvilla? Sakta kommer den närmare. Det är på riktigt och jag får nypa mig i armen.”