Naturhistoriska riksmuseet firar 100 år – med festhelg för en ny målgrupp
Naturhistoriska riksmuseet fyller 100 år och firar hela helgen 12-13 november med mängder av aktiviteter. De stora fönstren på övervåningen var för att entomologerna (insektsforskarna) skulle kunna se de små krypen de studerade i dagsljuset. Det tog ett tag innan museet fick elektricitet.
Den 13 november 1916 invigdes Naturhistoriska Riksmuseets nya lokaler i Stockholm av en samling allvarliga män i höga hattar. På 100-årsjubileumet är det ett helt annat tema, för en annan målgrupp.
Naturhistoriska riksmuseet har bjudit in till en pressträff inför sitt 100-årsjubileum och berättar om byggnadens historia. Själva museet är äldre än 100 år, men låg först i centrala Stockholm innan det växte sig så stort att det behövde flytta till större lokaler. Valet föll på en ny byggnad på Frescati, på “landet” utanför stan.
– Det måste varit en speciell syn när samlingarna flyttades hit inifrån de gamla lokalerna i stan, berättar Martin Testorf, jubileumskoordinator på Naturhistoriska och visar en bild på en hästkärra som lastas med en uppstoppad björn och flera andra stora djur.
Kupolen i entrén på Naturhistoriska, sedd ovanifrån. Underifrån är det en av de populäraste motivet från museet på Instagram.
Om flytten av djuren och samlingarna var folklig så var det desto allvarligare stämning vid invigningen för 100 år sedan när män med höga hattar höll seriösa invigningstal, berättar Jenny Beckman, författare till boken “Naturens palats”. Museet blev också något exkluderande när det låg en bit utanför stan och enda förbindelsen var ett dyrt tåg. Dessutom kostade det inträde alla dagar i veckan utom en.
Museets elefantbetar är stöldmärkta eftersom elfenben är så stöldbegärligt. Det har varit stöldförsök på flera andra museer.
Det fanns såklart de som hade ett tillräckligt stort intresse och besökte museet ändå. Tomas Tranströmer exempelvis, som i sin ungdom gärna besökte museets insektssamlingar, ska ha sagt att det ”alltid var lite längre än jag föreställde mig”. I dagsläget är det dock inte några problem att ta sig ut till samlingarna, inte ens när Stockholm är “lamslaget” av snöoväder.
Zoologen Daniela Kalthoff guidade oss bland benen i samlingarna – hennes “rike”, som hon uttryckte det. Här är exempelvis den näbbval som hittades i Sverige för ett år sedan. Läs mer här.
Det är också ett helt annat museum idag. Om det då var en något svårtillgänglig byggnad för seriöst folk, så är det idag en plats för alla. Inte minst för barn. I början av 1900-talet hade museet 50 000 besökare per år. Idag besöks det årligen av 700 000 personer varav hälften är under 18 år. Här är ständigt barngrupper som tittar på utställningarna och leker i de interaktiva avdelningarna. Helt i linje med museets mål att “skapa fascination hos barnen”, som Martin Testorf uttrycker det.
När nu 100-årsjubilaren ska firas helgen 12-13 november är det därför med en fest som även barn kan uppskatta. Det kommer bjudas på ansiktsmålning med djurmotiv, filmklassiker i Cosmonova, möjlighet att gå bakom kulisserna och träffa forskare, tävlingar och tornvisningar. Förutom allt som finns att se även alla andra dagar om året.
• Läs mer om firandet på Naturhistoriska riksmuseets webbplats.
