Naturföreningar om miljötoppmötet: En missad möjlighet

När miljötoppmötet Stockholm +50 avslutades under fredagen var domen relativt hård från naturföreningarna. Mötet skulle “snabba på konkreta åtaganden”, men återigen brister det när det kommer till att agera.

Ambitionen med Stockholm+50 var enligt vår socialdemokratiska regering att dels högtidlighålla 50-årsjubiléet av miljömötet i Stockholm 1972, dels att “bidra till att öka takten i omställningen mot hållbara och gröna samhällen, fler jobb och en miljö i balans för alla, där ingen lämnas utanför”.

– Många löften och åtaganden har gjorts av världens länder, men det brister i genomförandet. Mer behöver göras fortare för att vi ska kunna vända utvecklingen, och därför är det viktigt att världen samlas för att diskutera vägen framåt, sa klimat- och miljöminister Annika Strandhäll innan mötet.

Kritik redan innan starten

Men mötet hann inte ens börja förrän det kom mothugg. Miljödebattören Anders Wijkman sa i en artikel i Dagens Nyheter att han är förbannad över att inte tillfället utnyttjats bättre och Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid KTH och ledamot i Klimatpolitiska rådet, tyckte att Sveriges värdskap var “vagt och tafatt” och att det saknades tydliga visioner:

– Med en delvis högerpopulistisk opposition har det blivit inrikespolitiskt svårare att föra en progressiv miljö- och klimatpolitik. Samtidigt kan man inte bara tänka strategiskt parlamentariskt. Det hade gått att vara tuffare. I den breda folkopinionen finns det många som är stolta över Sveriges nationella arv i miljöpolitiken, sa Sverker Sörlin i Dagens Nyheter.

Greta Thunberg var också kritisk. Till TT sa hon att det inte finns något att fira under mötet.

– Visst, man ska inte avfärda något innan det ens har börjat. Men det är svårt att hitta lösningar på en kris som ignoreras totalt. I Sverige ignoreras två tredjedelar av problemet eftersom det är en så stor andel av våra utsläpp som inte ens finns med i klimatmålen, säger Greta Thunberg.

Även FN levererade kritik

Världens ledare fick även skarp kritik från FN:s generalsekreterare António Guterres under mötet. Han kritiserade att flera länder gjort nedskärningar i det internationella klimatbiståndet, trots tidigare överenskommelser om att det ska öka. Ett av dessa länder är Sverige, som även på sistone lagt en budget som anses vara “ett hårt slag mot miljön“, beslutat om skattesänkningar på fossila drivmedel, gett grönt ljus till en gruva i Gállok i strid med samernas vilja och rättigheter och motsatt sig EU-förslag om reformer för friskare skogar i såväl Sverige som i Amazonas.

När mötet avslutades under fredagen var även naturföreningar besvikna. WWF anser att det nu krävs större framsteg än vad världen gjort på 50 år. Åsa Ranung, senior policyrådgivare på WWF Sverige;

– Många löften och åtaganden har gjorts av världens länder, men det är alldeles för lite handling. Det räcker inte att stoppa förlusten av arter och biologisk mångfald – vi måste återskapa mer natur till 2030 än vi har i dag om vi ska klara problemen. Fotavtrycket från produktion och konsumtion behöver halveras. Vi behöver också vrida ekonomin i rätt riktning och ta bort miljardtals kronor i skadliga subventioner till ohållbart fiske, jord- och skogsbruk.

Naturskyddsföreningen anser att Sverige hade en möjlighet att ta kraftfulla initiativ, men missade den.

– Nu när världens blickar har varit riktade mot Sverige, hade vi en unik möjlighet att ta initiativ för att öka takten och visa vägen ur natur- och klimatkrisen. Regeringen hade utöver sin roll som värd för det formella mötet kunnat ta initiativ till gemensamma åtaganden. Detta hade kunnat ske genom att efterlysa frivilliga åtaganden och bilda koalitioner för exempelvis ett slutdatum för fossil energi, avveckling av fossila subventioner och ett globalt mål för konsumtionsutsläpp, säger Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen.

Föreningen lyfter dock att det åtminstone “hörts många starka röster för förändring” under mötet och att det har lyfts viktiga frågor i slutdokumentet.

Källor: Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden WWF