Mörkt år för naturförsvarare 2022
2022 var ännu ett farligt år för människor som kämpar för naturen. Mord, hot och kriminalisering används som metoder för att stoppa protester mot skövling av natur.
Urfolk i nätverket Indigenous Environmental Network i demonstrationståg.
Det mördades minst 177 personer som kämpar för naturen runt om i världen 2022. Sammanlagt har minst 1 910 människor mist livet i kampen sedan 2012. Det framgår av en ny rapport från Global Witness.
– Under alltför lång tid har de som är ansvariga för de dödliga attackerna kommit undan. Våld, hot och trakasserier används också för att tysta försvarare runt om i världen. Trots att de hotas av oansvariga företags- och regeringsåtgärder står denna globala rörelse av människor, förenade av beslutsamhet och ett åtagande att försvara sina hem och samhällen, fast – och de kan inte och kommer inte att tystas, säger Shruti Suresh, på Global Witness.
Värst i Latinamerika – kopplingar till EU
88 procent av morden under 2022 skedde i Latinamerika och ett av fem utfördes i Amazonas. Värst är situationen för naturförsvarare i Colombia där 60 mord ägde rum enbart i fjol. Proportionellt är det världens urfolk som utsätts för flest mord. Fler än vart tredje offer tillhörde ett urfolk. Men även om inte västvärlden är en så stor del av statistiken så anser Global Witness att våra företag bär en del av skulden. Flera företag baserade i Storbritannien, EU och USA har nämligen kopplats till övergrepp mot mänskliga rättigheter i samband med exempelvis skogsbruk eller guldgruvor i Amazonas.
Global Witness menar att en anledning till att brotten fortsätter är att väldigt få personer döms. Brotten utreds inte ordentligt och det prioriteras inte av världens länder.
Angrepp via rättsväsendet
Hoten kommer även från rättsväsendet. Allt fler regeringar inför eller vill kriminalisera protester mot miljöförstörelse. 2021 gick 400 ledande experter, däribland författare till FN:s IPCC-rapport ut och varnade världens regeringar för den här utvecklingen. En av dem var Julia Steinberger, en av IPCC:s huvudförfattare. Hon berättade för The Guardian att regeringar ignorerat forskare och den akuta klimatkrisen genom att hävda att klimatåtgärder inte var politiskt populära.
– Tack vare klimataktivisternas larm har detta förändrats, men i stället för att agera väljer många regeringar att skjuta budbäraren genom att kriminalisera icke-våldsamma protester. Som forskare har vi en skyldighet att stå bakom de aktivister som uppmärksammar vetenskapen, snarare än regeringarna som verkar vara mer påverkade av mäktiga ekonomiska intressen än av sina egna medborgares överlevnadschanser.
Även Shruti Suresh på Global Witness anser att det är världens regeringar som måste agera för att stoppa hoten mot naturens försvarare.
– Regeringar runt om i världen måste omedelbart ta itu med de meningslösa morden på dem som står upp för vår planet och skyddet av värdefulla ekosystem som har en avgörande roll att spela för att hantera klimatnödläget. Det krävs gemensamma åtgärder på regional, nationell och internationell nivå för att få ett slut på det våld och de orättvisor som de utsätts för. Alltför många liv har redan gått till spillo. Vi har inte råd att förlora fler.
Läs även
• Kämpade för fjärilar mot skogsavverkning – nu är de mördade
• Miljöaktivism får ungdomar att må bättre
• Nytt projekt stöttar aktivister som utsätts för hot
• Man som arbetade för skydd av Amazonas mördad i Brasilien
• Ledande miljöaktivist mördad i Brasilien
• Tusentals deltog i finska skogsdemonstrationer
• Klimatforskare i protester: ”Desperata”
Källa: Global Witness
