Miljöorganisationer överklagar domen om Norges oljeborrning i Arktis

Oljeplattform. Foto: Divulgação Petrobras / ABr – Agência Brasil via Wikimedia

Greenpeace och Natur og Ungdom (motsvarande norska Fältbiologerna) stämde norska staten för att den tillåter oljeborrning i Arktis. I januari frikändes Norge av tingsrätten. Nu överklagar miljöorganisationerna domen. Även i Sverige har nyligen en dom i ett liknande rättsfall kommit.

– För oss är det kristallklart att staten bryter mot grundlagen och mot vår rätt till en ren miljö. Klimatet tål inte mer olja och det spelar ingen roll var föroreningarna uppstår. Klimatförändringarna är globala. Och det är klimatforskare helt säkra på. Den norska oljepolitiken sviker min generation och hotar min framtid, sa Ingrid Skjoldvær, ledare för Natur og Ungdom i ett pressmeddelande.

Rättegången gäller huruvida Norge brutit mot grundlagens artikel 112 om att staten förbinder sig att skydda framtida generationers rätt till en säker och hälsosam miljö. Är det förenligt med att tillåta borrning efter olja i Arktis?

Tingsrätten i Oslo erkände att grundlagens miljöparagraf 112 är en riktig rättighetsklausul, vilket norska staten hävdade inte var fallet. Däremot frikände tingsrätten Norge bland annat för att de ansåg att utsläpp från norsk olja i andra länder inte ska räknas till Norges klimatutsläpp.

– Syftet med artikel 112 är att skydda människors och framtida generationers miljörättigheter. Om utsläpp från norskproducerad olja bryter mot dessa rättigheter är det ett brott oavsett var oljan förbränns, säger advokaten Cathrine Hambro vid Wahl-Larsen Advokatfirma som representerar miljöorganisationer tillsammans med Emanuel Feinberg vid Glittertind advokatbyrå.

– Vi förväntar oss att Högsta domstolen ger klimatet det skydd som krävs. Det finns redan tillräckligt med koldioxid i atmosfären för att på allvar skada allas vår framtid. Genom att öppna upp dessa orörda områden för oljeborrning smugglar norska staten effektivt sina utsläpp utanför sina egna gränser och driver på klimatförändringar som sedan påverkar människor och natur runt på hela planeten, säger Truls Gulowsen, chef för Greenpeace i Norge, i ett pressmeddelande.

LÄS ÄVEN: • Norge planerar borra efter olja nära fågelö.

Även i Sverige har det så kallade Magnoliamålet avgjort om staten har ett ansvar gentemot kommande generationer. Målet gällde en stämning för försäljningen av Vattenfalls tyska brunkolsverksamhet. Svea Hovrätt fastslog i förra veckan Stockholms Tingsrätts beslut att inte ta upp Magnoliamålet. Rätten menar att stämningen “bygger på ett hypotetiskt riskresonemang kring framtida miljö- och hälsoeffekter, och inte på någon faktiskt uppkommen (ekonomisk) skada”.

– Hittills har denna sorts resonerande kanske varit tillräckligt inom svensk lagstiftning, men nu står vi inför ett betydligt större hot vars effekter på såväl miljö som hälsa förväntas vara långvariga och bli allt värre i framtiden. Själva handlingen som orsakar sådana framtida konsekvenser borde därför kunna vara straffbar. Växthusgasutsläpp är ett hot mot svenska medborgares hälsa och framtid och de är precis lika skadliga var utsläppen än sker och vem som än står för dem. Staten har, genom godkännandet av försäljningen, möjliggjort kraftigt ökade klimatutsläpp som kommer drabba oss i Sverige också”, säger Johan Andersson, ordförande för Fältbiologerna, den ena ungdomsorganisationen som står bakom initiativet.

Magnoliamålet kommer inte att överklagas till Högsta domstolen på grund av Hovrättens bedömning och på grund av miljöorganisationernas resursbrister.

Källor: Greenpeace, Natur og ungdom, Magnoliamålet och Greenpeace