Miljöministern om nya naturreservat och varför Sverige missar målet om skyddad natur

Under 2019 fick Sverige 181 nya naturreservat på sammanlagt 45 000 hektar. Samtidigt är vi relativt långt från att nå de mål om skydd av natur som vi lovat FN. Miljöministern anser att vi hade klarat vårt etappmål om formellt skydd av skog om det inte vore för att det röstades igenom en högerbudget 2019.

Sammanlagt finns det nu över 5 100 naturreservat i Sverige. 2019 stod Dalarna för den största andelen nya naturreservat (23 stycken) medan Västerbotten tillförde de största ytorna med sina 11 000 hektar nya naturreservat.

– Länsstyrelsernas och kommunernas viktiga arbete med att bilda naturreservat gör att vi stadigt skyddar mer och mer natur i Sverige. Det bidrar till att vi kan uppnå våra internationella löften och de nationella miljö- och friluftsmålen. Att skydda skogar, myrar och vatten bidrar även till hög anpassningsförmåga i hela landskapet och mildrar effekten av klimatförändringar, säger Maria Tiricke, enhetschef på Naturvårdsverket.

Miljöminister Isabella Lövin framhåller i en kommentar sitt partis roll i bildandet av naturreservat:
– Vår natur måste skyddas. När en miljon arter riskerar att utrotas och klimatkrisen redan är här så agerar vi. Nu finns drygt 5000 naturreservat i Sverige. Det har skapats över 1000 nya eller utvidgade naturreservat med Miljöpartiet i regering. Men arbetet fortsätter, vi ska skydda mer skog, mark och vatten så att fler får chansen att njuta av den vackra svenska naturen.

De 181 nya naturreservaten som tillkom under 2019 kan jämföras med att det bildades 193 naturreservat år 2018 och 230 år 2017. Ännu större är minskningen sedd i areal. 2019 års 45 000 hektar är mindre än hälften av de 92 000 hektar som skyddades 2017.

Det bildas allt färre naturreservat sedan 2017 – hur ser budgeten för skydd av natur ut framöver? Kan vi vänta oss en ökad satsning?
– Det finns drygt 5000 naturreservat i landet, nästan 1000 av dessa har tillkommit sedan 2014. Hur många och hur stora arealer som skyddas per år beror på olika saker, men nivåerna på anslagen är naturligtvis väldigt viktiga. Regeringen och samarbetspartierna är genom Januariavtalet eniga om att anslagen för värdefull natur ska förstärkas, exakt hur budgeten för nästa år kommer se ut får vi återkomma till, säger Isabella Lövin.

Samtidigt som det skyddas allt mer natur i Sverige så är vi långt ifrån det mål som vi skrivit under om att 17 procent av all sorts natur på land ska skyddas. Det vill säga 17 procent av exempelvis de gamla skogarna, våtmarkerna och av landets sandmarker. Så är långt ifrån fallet. Det är i stort sett enbart kalfjäll och skog som inte kan brukas som har större skydd än 17 procent i Sverige. Faktum är att över 40 procent av all skyddad natur i Sverige 2018 antingen var “improduktiv skog” eller “öppen mark ovan fjällnära gräns”.

Vi är fortfarande en bit ifrån att klara de internationella åtaganden om att ge land- och vattenområden långsiktigt formellt skydd. Vad beror det på?
– Vi har gjort stora insatser i Sverige och vi är på väg att nå vårt etappmål om formellt skydd av skog. Faktum är att vi redan hade nått målet om det inte varit för den budget som Moderaterna och Kristdemokraterna drev igenom för 2019. Det var olyckligt, och säger något om skiljelinjerna i svensk politik när det gäller naturvården. Det behövs ytterligare insatser, och också för att göra skyddet mer representativt. Nu pågår arbetet med att ta fram nya internationella mål om biologisk mångfald, vilka ska beslutas i höst. Sverige arbetar för att de nya målen ska vara ambitiösa och tydliga, utan att ambitionerna i de nuvarande målen sänks. De internationella åtagandena om biologisk mångfald är oerhört viktiga att nå, avslutar Isabella Lövin.