Naturvårdsverket: Så kan situationen för biologisk mångfald förbättras

Naturvårdsverket har gjort en utvärdering av miljömålen. De konstaterar bland annat att de flesta av dem inte nås, den biologiska mångfalden utarmas och att insatser ger effekt. Myndigheten skriver också att regeringen behöver prioritera klimat och biologisk mångfald och ger en rad förslag på hur situationen kan förbättras.

– Det är glädjande när vi ser att miljöarbetet ger resultat, men det är också tydligt att det behövs omfattande och brådskande åtgärder inom ett flertal områden. Vi är fortfarande långt ifrån att nå flera av miljömålen, säger Björn Risinger, generaldirektör Naturvårdsverket.

Tolv av de 16 miljökvalitetsmålen ser inte ut att nås till 2030. För exempelvis storslagen fjällmiljö, ett rikt växt- och djurliv, levande skogar och andra miljömål som har med biologisk mångfald att göra är utvecklingen dessutom negativ. De enda miljökvalitetsmålen som ser ut att nås eller är nära att nås är frisk luft, giftfri miljö, skyddande ozonskikt och säker strålmiljö.

– Den nuvarande utvecklingen riskerar att orsaka irreversibla skador på miljön och på människors välfärd. För att vända utvecklingen krävs en snabb omställning av samhället, såväl globalt som nationellt. Våra konsumtionsmönster och produktionsprocesser behöver förändras så att vi håller oss inom de gränser som planeten sätter, skriver Naturvårdsverket.

Klimatförändringarna påverkar redan samhället och folkhälsan

Myndigheten kommer också fram till att det redan syns tydliga effekter av ett förändrat klimat i Sverige och att det kommer påverka samhället i stort och människors hälsa, framför allt i form av värmeböljor och fästingburna infektioner. Utvecklingen för miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan går också åt fel håll. Halterna av växthusgaser fortsätter öka och det gäller även den globala medeltemperaturen.

– Målet kommer bara kunna nås med en dramatisk vändning neråt i utsläppen. Omkring en halvering av de globala växthusgasutsläppen till år 2030 skulle behövas för att temperaturökningen ska kunna hejdas enligt vad miljökvalitetsmålet – i enlighet med Parisavtalet – anger, skriver Naturvårdsverket.

Lång rad konkreta åtgärder föreslås
Även för den biologiska mångfalden är läget allvarligt och trenden är dessutom negativ. Igenväxning av ängar och betesmarker, samt avverkning av skogar anges som de största hoten och det krävs nu “kraftfulla insatser för att hejda den pågående förlusten av biologisk mångfald i Sverige”. Bland annat behövs det fler småbiotoper som till exempel stenmurar, småvatten, åkerholmar och övergångszoner i jordbruket, mer bete och skötsel av ängs- och betesmarker och “ett skogsbruk anpassat till den biologiska mångfalden”.

I utvärderingen tar Naturvårdsverket upp en lång rad brister i nuvarande politik och regler som gör det svårare för Sverige ska klara de stora utmaningarna för samhället som klimat- och artkrisen innebär. Det ges också många konkreta förslag på hur situationen kan förbättras. Exempelvis:
• Inrätta samordnare för att stötta lantbrukare att öka takten i åtgärdsarbetet för biologisk mångfald i odlingslandskapet.
• Utöka ersättningarna till lantbrukare för restaurering och skötsel av ängs- och betesmark och andra värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet.
• Avskaffa återbeskogningsplikten i skogsbryn för att ge bättre förutsättningar att skapa biologiskt rika brynmiljöer i övergångszonen mellan skog och odlingslandskap.
• Utred hur systemet för ekonomiskt stöd till enskilda väghållare kan gynna levande grön infrastruktur utmed enskilda vägar.
• Skapa incitament för ett lönsamt förvaltande och brukande av skog, anpassat till den biologiska mångfalden, genom alternativa affärsmodeller.
• Utveckla och inför ett rådgivningsprogram för att ge skogsägare information och rådgivning om den enskilda fastighetens naturvärden och vilka möjligheter det finns att sköta och skydda dessa.
• Ändra gällande lagstiftning för att säkerställa att Sverige efterlever nuvarande och kommande rapporteringskrav som berör våtmarksarbete på nationell, EU- och FN-nivå.

Källor: Naturvårdsverket och Fördjupad utvärdering