Miljömålen 2020: “Förlusten av biologisk mångfald har inte bromsats upp”

Naturvårdsverket har släppt sin årliga uppföljning av Sveriges 16 nationella miljömål. Slutsatsen är att “vi har långt kvar till att nå de flesta av miljömålen” och för många av målen är dessutom utvecklingen fortsatt negativ. Det gäller inte minst de mål som är nära kopplade till den svenska naturen.

Miljömålen innefattar allt från Ozonskiktet och Giftfri miljö till Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv. Varje mål redogörs noga i en längre text, en sammanfattning och en pil som visar utvecklingen. Dessvärre är dessa pilar framför allt riktade nedåt. Faktum är att det bara är miljömålen Frisk luft och Bara naturlig försurning som har en positiv utveckling. Resterande har negativ (5 av målen) eller neutral utveckling (9).

Här följer en kort sammanfattning av Naturvårdsverkets genomgång av miljömålen, med fokus på de miljömål med starkast koppling till den svenska naturen.

Levande sjöar och vattendrag – neutral utveckling
– Alltför få sjöar och vattendrag har god ekologisk och kemisk status. Fysisk påverkan, övergödning, försurning och miljögifter orsakar problem. Restaurering av sjöar och vattendrag bör öka, och för det krävs mer resurser. Exploatering i strandzoner behöver minska, och det behövs mer hänsyn till kulturmiljöer. Vattenförvaltningens åtgärdsprogram är viktigt att genomföra om målet ska kunna nås, skriver Naturvårdsverket.

Dessutom nämns att det behövs ökat arbete med skydd av sjöar och vattendrag.

Hav i balans samt levande kust och skärgård – neutral
– Övergödning, farliga ämnen och delvis svaga fiskbestånd är utmaningar. Andra problem är marint skräp och främmande arter samt att känsliga livs- och kulturmiljöer påverkas eller förstörs. Åtgärdsprogrammen inom havsmiljö- och vattenförvaltning är betydelsefulla för att på sikt nå målet. Dock återstår mycket arbete med att utveckla och genomföra styrmedel, såväl i Sverige som på EU-nivå.

Även här nämns att ett fortsatt arbete med skydd har stor betydelse.

Myllrande våtmarker – negativ
– Genomförda åtgärder ger bra resultat, men åtgärdsarbetet behöver skyndas på och öka i omfattning för att vända den negativa trenden för våtmarkerna i stort. Natur- och kulturvärden samt ekosystemtjänster i våtmarker påverkas fortfarande negativt av förändrad hydrologi, klimatförändringar och kvävenedfall. Andra problem är otillräckliga åtgärder i form av restaurering och hävd samt problem från kvävenedfall, klimatförändringar och främmande arter. Dessutom krävs större hänsyn vid mark- och vattenanvändning.

En majoritet av arter knutna till våtmarker har dålig eller otillräcklig bevarandestatus. Våtmarksnaturtyperna (exempelvis mossar, kärr
eller marina våtmarker) har en negativ trend och flera naturtyper fick dessutom en försämrad status eller trend i rapporten 2019 jämfört med förra rapporten 2013.

Levande skogar – neutral
– Miljöarbetet har hittills inte varit tillräckligt för att nå samhällets mål för skogen. För att bevara skogens biologiska mångfald krävs åtgärder för att motverka fragmentering och förlust av livsmiljöer. Skydd av skogar med höga naturvärden, naturvårdande skötsel samt det pågående arbetet med att förbättra miljöhänsynen vid avverkning är viktiga insatser vars värde ökar över tid.

Naturvårdsverket skriver vidare att 14 av 16 skogliga naturtyper som omfattas av art-och habitatdirektivet bedömdes 2019 ha dålig eller otillräcklig bevarandestatus i alla regioner. Trenden för Levande skogar har också försämrats. 2018 ansåg fyra län att deras utveckling i miljön var negativ. 2019 hade det ökats till sex län. Dessutom hade ett län under den här tiden ändrat sin bedömning från positiv till neutral.

Ett rikt odlingslandskap – negativ
– Utvecklingen för miljökvalitetsmålet går åt olika håll. Flera preciseringar bedöms ha ett godtagbart tillstånd, andra är långt ifrån målet. Många arter och naturtyper saknar ännu gynnsam bevarandestatus. För flera av dessa är utvecklingen fortsatt negativ. Omfattande insatser görs, men viktigast för att klara målet på lång sikt är att det även fortsättningsvis finns jordbruk i hela landet.

En positiv trend för det rika odlingslandskapet är att arealen betesmark har ökat med drygt 4 000 hektar och att ängsmarkerna ökat med nästan 2 000 hektar. Fortfarande är dock behovet stort för insatser som förbättrar bevarandestatusen för våra gräsmarker.

Storslagen fjällmiljö – negativ
– Många nyttjar fjällen, och behovet att kartlägga och jämka mellan de olika intressena är stort. Klimatförändringar och minskad hävd utgör hot mot det öppna fjällandskapets värden och mot dess värdefulla naturtyper. Mer kunskap och resurser behövs för fjällens kulturmiljö. Restaurering av fjälleder är positivt för friluftsliv och fjällsäkerhet. Terrängkörning är ett problem på främst våtmarker

Den stora exploateringen av Dalafjällen nämns specifik och det gör även eventuell kommande gruvbrytning i Viscaria- och Stekenjokkgruvan. Som positiva tecken nämns att fjällräv, utter och järv ökar i antal och att Trafikverket planerar utbyggda renpassager över E4:an.

Ett rikt växt- och djurliv – negativ
– Många arter och naturtyper riskerar att försvinna och ekosystem att utarmas. Främmande arter fortsätter att öka. Större hänsyn behövs när resurser nyttjas, liksom ökat skydd och bättre skötsel av naturmiljöer. Styrmedel ges inte tillräckliga resurser eller tillämpas inte, vilket leder till att biologisk mångfald och ekosystemtjänster inte bevaras på sikt. Ökade medel har möjliggjort insatser för skydd och skötsel men på en för låg nivå.

Naturvårdsverket skriver vidare att “Förlusten av biologisk mångfald har inte bromsats upp” och att:

– Huvudorsaken till det dåliga tillståndet för arter och naturtyper är att nyttjandet inte är hållbart. Större hänsyn behöver tas när naturresurserna nyttjas, likaså behövs ett ökat skydd och bättre skötsel av naturmiljöer. Fortfarande avverkas stora arealer skog med höga naturvärden i stället för att skyddas och odlingslandskapets ängs och betesmarker växer igen.

Källa: Årlig uppföljning av miljömålen 2020