Mikroplatser drabbar grödor, fotosyntesen, våra hjärnor och antibiotika

Plast är till 99 procent gjord av fossila ämnen. Fossilindustrin, som bär det största ansvaret för klimatkrisen, motarbetar också försök att strama åt reglerna kring plastproduktion. Precis som i frågan om klimatet finns det nu överväldigande bevis för hur farligt plasten är för oss och planeten. Bara under de första månaderna 2025 har det släppts åtskilliga studier som borde fungera som varningar.

Farligt för oss och försämrar fotosyntes

Mikroplaster, de minimala plastpartiklarna som brutits ned från plastskräp och är nästan omöjligt att samla upp, har hittats över hela världen och även i våra kroppar. Exempelvis i våra hjärnor, bröstmjölk, sperma och benmärg. Studier har visat kopplingar mellan mikroplaster i våra kroppar och ökad risk för stroke, hjärtattacker och för tidiga födslar. Forskare har till exempel upptäckt att moderkakan hos barn som fötts för tidigt innehöll i snitt 50 procents högre koncentration av mikroplaster.

En preliminär studie av forskare vid Nanjing University i Kina visar att mikroplast också försämrar fotosyntesen (omvandlingen av solljus till kemisk energi) med 7-12 procent. Om deras uträkningar stämmer kan det få enorma konsekvenser för livsmedelsförsörjningen. Inte minst eftersom plastföroreningarna fortsätter skena. Inom de närmaste åren kan världens bönder förvänta sig en 4-13-procentig minskning av sina skördar, enligt forskarnas uträkningar.

– Det är verkligen skrämmande. Exponeringen av mikroplaster var inte alls förvånande. Det som förvånade mig var vilken effekt de hade, säger Marcus Eriksen, marinbiolog vid 5 Gyres Institute som forskar på plastföroreningar.

Ökad risk för resistenta bakterier

Nu har ett forskarlag vid Boston University gjort ännu en häpnadsväckande upptäckt kring mikroplaster: bakterier som exponerats för mikroplaster har blivit resistenta mot flera olika typer av antibiotika som vanligtvis används för att behandla infektioner. Varje år dör nästan 5 miljoner personer av infektioner som är resistenta mot antibiotika.

Plasten utgör en yta som bakterierna fäster sig på och koloniserar. Där skapar de en biofilm – en klibbig substans som fungerar som en sköld som skyddar bakterierna från inkräktare och håller dem på plats. Mikroplasten förstärkte bakteriebiofilmerna så mycket att när antibiotika tillsattes i blandningen kunde medicinen inte tränga igenom skölden.

– Vi upptäckte att biofilmerna på mikroplaster, jämfört med andra ytor som glas, är mycket starkare och tjockare, som ett hus med massor av isolering. Det var häpnadsväckande att se, säger Neila Gross, huvudförfattare till studien.

Antibiotikaresistensen på mikroplasten var så hög jämfört med andra material att hon utförde experimenten flera gånger för att se om något blivit fel. Varje gång förblev resultaten desamma.

Källor: Scientific America, The Guardian, Nature, Boston university och Applied and Environmental Microbiolog