Metanutsläpp ökar rekordsnabbt – “åtgärder krävs för beboeligt klimat”
Metanutsläpp är en av de största drivkrafterna till klimatförändringarna och enligt en ny studie ökar de rekordsnabbt. Till stora delar på grund av mänsklig aktivitet.
Mänsklighetens enorma kött- och mjölkproduktion tillhör de största källorna för utsläppen av metan.
Klimatkrisen visar sig tydligt runt om i världen. 2023 var ungefär 1,45 grader varmare än förindustriella temperaturer, skogsbränder i Kanada drabbade en yta nästan lika stor som halva Sverige och Amazonas vatten var på en rekordlåg nivå.
En av orsakerna till den snabba uppvärmningen är metanutsläppen. Metan värmer de första 20 åren upp atmosfären nästan 90 gånger snabbare än koldioxid. I en ny studie visar forskare att metanutsläppen dessutom ökar snabbar än någonsin de senaste fem åren. Koncentrationen av metan i atmosfären är nu 2,6 gånger högre än under förindustriell tid och utsläppen ökar i takt med den värsta klimatmodellen som togs fram av världens ledande klimatforskare i IPCC. Vi kan räkna med över 3 graders uppvärmning i slutet av detta århundrade.
Oro för obeboeligt klimat
Forskarnas slutsats borde få världens ledare att agera:
– Metankoncentrationerna har ökat snabbare under den senaste femårsperioden än under någon annan period sedan mätningarna började. (…) Åtminstone två tredjedelar av de globala metanutsläppen kan nu hänföras till antropogena källor, ett resultat som inte kan fortsätta om vi ska kunna upprätthålla ett beboeligt klimat.
Industriellt jordbruk och fossila bränslen största orsakerna
Hittills har de 150 länder som skrivit under ett dokument om att minska metanutsläppen inte levererat, även om utsläppen minskat i EU och Australien. Källorna till metanutsläppen är till 65 procent orsakade av mänskligheten, framför allt i form av olika fossila bränslen och vår enorma boskapsuppfödning, samt nedbrytning av mat och organiskt avfall i deponier. Även förbränning av biobränsle är en ökande källa.
Global metanbudget och utsläpp. Orange pil uppåt innebär människoskapade utsläpp.
Resten, 35 procent, kommer från naturliga utsläpp exempelvis från våtmarker och sötvatten, men även dessa påverkas av mänsklig aktivitet som exempelvis dammbyggen, ökad avrinning av gödningsmedel, avloppsvatten, markanvändning och stigande temperaturer.
– Världen har nått tröskeln på 1,5 graders ökning i den globala genomsnittliga yttemperaturen och börjar bara uppleva de fulla konsekvenserna, skriver forskarna.
Källor: Stanford university och Environmental Research Letters
